Från White Christmas via Zingo till Grönland!

I rask takt gick fyra av akademins ledamöter denna onsdag en promenad runt i staden. Det var idag ledamöterna adjunkten, statistikern,  riksflygledaren samt undertecknad. Ledamoten Klipparen var hemma och botade en förfärlig förkylning som, trots sprutor, hade omaket att slå sig på det allmänna välbefinnandet. Som vanligt anslöt ledamoten Ingenjören till lunchen och anförde godtagbart förhinder (han hade varit i sitt fjärrboende vid Vätterns strand), innan han i vanlig ordning beställde in fisk. Alla andra åt raggmunk med fläsk, som enligt Ingenjören var en kaloribomb, troligen obetydligt större än den smörsås som serverades till koljan.


Därefter diskuterades elavbrott samt Telias hackande i förra veckan. Alla enades om att det skulle vara olyckligt med ett elavbrott de närmaste dagarna när pensionerna ska delas ut. Samtidigt kunde man ju inte heller betala några räkningar, och efter lite huvudräkning kom ledamöterna fram till att ibland (oftast) blir det en slant över när räkningarna var betalda, så det var summa summarum värre om inte pensionen skulle anlända. Speciellt nu när julen stundar och så vidare!


Efter detta så hördes White Christmas med Bing Crosby lite soft i bakgrunden på resturangen. Det blev lite funderingar om denna sång och om man tittat lite på internet så är det så här:
White Christmas är en berömd julsång från USA, skriven av Irving Berlin 1940 och inspelad av Bing Crosby 1942. Den handlar om att mycket snö passar på julen. På engelska sjunger man om en person som befinner vid Los Angeles vid juletid och längtar norrut, på svenska om en sjöman som längtar hem till Sverige vid juletid. White Christmas finns med i filmmusikalen Värdshuset Fritiden från 1942.
På svenska heter sången Jag drömmer om en jul hemma.


Nu blev det tal om namnbyten. Bland annat att bensinbolaget Jet bytt namn till Ingo, och då ligger det ju nära till hands att ledamöterna skulle minnas läskedrycken Zingo, som någon hade för sig hade hetat just Ingo från början.
Och si, så var det:
När drycken lanserades hette den Ingo-läsk, uppkallad efter boxaren Ingemar "Ingo" Johansson. Detta namn fick drycken inte behålla speciellt länge (särskilt sedan Ingo förlorat världsmästartiteln i tungviktsboxning), och därför kom snart namnet Zingo istället. Varumärket Zingo dök upp första gången 1962.
Zingo hade från början "försvinnande god" som slogan, en slogan skapad av Odert von Schoultz. Den ursprungliga smaken var enbart apelsin och hade från början en svagare apelsinsmak. Under 1970-talet gjordes apelsinsmaken något starkare. I början på 1970-talet tappades Zingo på Rigelloflaskor. 1973 testades flera nya smaker, såsom banan och päron. Dessa blev inte långlivade utan försvann ganska snart igen.


Från detta ovanstående spörsmål kom sedan frågan upp om Grönland är med i Eu och hur det var med självstyre? Och om detta kan man läsa:
1814 blev Grönland dansk koloni när Norge övergick från Danmark till Sverige, medan Danmark behöll de norska kolonierna.
Under andra världskriget bröts kontakten med det tyskockuperade Danmark. Grönland blev under kriget i praktiken självständigt och startade en egen utrikespolitik, där man lät USA bygga militärbaser. 1941 byggde USA militärflygplatser vid Kangerlussuaq och Narsarsuaq och något senare Thule Air Base på Grönland. Kontrakten mellan USA och Danmark för gemensamt försvar av ön upprättades 1951. 1953 blev Grönland en del av Danmark (efter att tidigare ha varit en koloni), och 1979 upprättades hjemmestyre – självförvaltning och autonomi (eget parlament och regering). Grönland följde Danmark in i Europeiska gemenskapen 1973, men gick ur efter en folkomröstning 1982. 2008 hölls en rådgivande folkomröstning om 1979 års hjemmestyre skulle ersättas med selvstyre. Ja-sidan vann med 75,54 % av rösterna – i klartext ytterligare utökad autonomi men fortfarande i någon mån sammanhållet med Danmark.


Efter dessa diskussioner (och mat + 2-3 stora öl), kom så frågan upp om nästa akademimöte.
Det sker onsdagen den 7 januari 2015, startplats är densamma, men något bloggande kommer inte att äga rum förrän i slutet av januari, enär undertecknad tänker värma sina kalla fötter i sanden tillsammans med hustrun och några Oslobor.


Därför Tillönskas nu alla en Riktigt God Jul och Ett Gott nytt År!!

Onsdagsakademins priser

Idag gick akademins promenad lite planlöst omkring i de centrala delarna av staden. Dock gick ledamöterna utomhus trots vädrets ovilja till värme och sol. Regn och blåst var det alltså som ledamöterna trotsade under den traditionella promenaden.
Idag deltog ledamöterna Riksflygledaren, Statistikern, undertecknad samt Adjunkten, som funderade över ett uttalande från undertecknad om ett slakteri på Nygatan/Bryggaregatan.
Av någon anledning kände Adjunkten direkt till att det hade varit ett Bryggeri på platsen, men slakteriet var han lite fundersam över....


Och så här är det med slakteriet:
Längst Nygatans norra sida ligger äldreboendet Höjden. Byggnaden är uppförd 1932 som garage och tennishall (!) för Oskar Johanssons slakteri AB, och ombyggt till äldreboende 2004.
År 1857 hade Oskar Johanssons mor, Anna Lovisa Nilsson, börjat tillverka korv som hon saluförde på torget. Med några pigors hjälp så växte verksamheten. Anna Lovisas yngste som Oskar återvände från vistelse i Amerika och tillsammans med sina fem söner bildade han aktiebolaget 1914.
1919 förvärvade man Bryggeribolagets fastighet på Bryggaregatan. Efter en genomgripande ombyggnation startade man charkuteri- och konservfabrik där. Längst upp efter Dalsgatan inrättades kontor, lager och bostäder i en funkisvilla från 1936. Efter Lindövägen uppfördes ett slakthus.
Verksamheten avvecklades under 1960-talet.
Ta gärna en promenad och läs på skyltarna om kvarterens historia.


Efter denna vindpinade promenad så intogs fyra portioner rotmos och fläsklägg, samt som vanligt en portion fisk till Ingenjören som hade anslutit efter att ha suttit i hjälptelefon med Telia om sitt TV-abonnemang under nästan en timme. Dock hade ingen ljusning synts, vare sig på den digitala skärmen eller utomhus, så när hungern gjorde sig påmind så släppte han allt och anslöt för att dränka sorgerna i torsk och Norrlands. Dock hade han haft sinnesnärvaro att, trots liiite affekt, passera förbi spelbutiken och hämtat lite blanketter så vi idag kunde lägga in spel på rysk ishockey samt svensk bandy!!


Sedan blev det lite ishockeyprat om förkortningar, dvs SHL, KHL och NHL. Och apropå NHL... vad heter högsta ishockeyligan för herrar i Norge?? Någon??
Naturligtvis finns kunskap på nätet:
Get-ligaen, tidigare UPC-ligaen, är Norges högsta serie i ishockey för herrar. Startade säsongen 2004/2005 och ersatte då den tidigare "Eliteserien i ishockey", som säsongen 1990/1991 i sin tur ersatte "1. divisjon i ishockey". När huvudsponsorn, kabeltv-operatören UPC, år 2006 bytte namn till "GET" bytte även ligan namn.
Serien består normalt sett av tio lag. Inför säsongen 2009/2010 förlorade emellertid IK Comet Halden sin plats på grund av ekonomiska svårigheter, varför endast nio lag gjorde upp om titeln norska mästare i ishockey det året.


Som den minnesgode läsaren av denna blogg säkert minns (och vem skulle det vara?), så ville undertecknad ha in förslag på kandidater till Onsdagsakademins priser i de olika klasser som idag utdelas till minne av Nobel. Men tyvärr så ha inga externa kandidater anmälts, så då blev det enligt följande:
Medicinpriset går till Klipparen, "som trots att han är ett levande medicinskåp ändå är ytterst alert och deltagande på alla sätt".
Fysikpriset går till Ingenjören med motiveringen "tränar fem gånger i veckan och äter kollosala mänger fisk utan att det tagit synlig skada".
Ekonomipriset tilldelas Statistikern med motiveringen "deltar inte i vår spelgrupp och är därför den tätaste av oss alla. Kan därför bo i Lindö".
Kemipriset borde ju gå till någon med finsk anknytning(?) eller någon kemikunnig.
Därför tilldelas detta pris Adjunkten med motiveringen "som ägare till skog och mark känner han till hur man ur detta produkter (trä och potatis) utvinner stärkande medel till allmänhetens fromma".
Fredspriset går till Riksflygledare för: "han har en otrolig förmåga att bara höra vad han vill, samt sökande av koncensus").


Så var det med denna onsdag... nu kan man sjunka ner i fåtöljen och se på de riktiga pristagarna (undrar föresten om någon snusar)!!


och man kan faktiskt skriva akademin och akademien  :-)

Från Epa-traktor till Epa-riksdag

Idag deltog ledamöterna Adjunkten, Statistikern, Klipparen samt undertecknad under promenaden. Till lunchen anslöt senare även Ingenjören, som med en lätt doft av rök anlände och påpekade att viss risbränning (inte risbrännvin som en del tyckte sig höra), hade ägt rum vid Vätterns strand.

Promenaden denna dag gick via Västgötebacken, Gamla Bro och nybygget vid Strykjärnet. Där var det ett idogt arbete med armering eftersom cementbilen skulle anlända inom kort. Detta kan vara bra att veta för er alla som denna dag koncentrerat er på den cementerade situation som infunnit sig i riksdagen. Huruvida armeringen ska hålla på dessa olika ställen kan bara framtiden utvisa.




Idag intogs två fisk samt tre kött på restaurang Titans. Köttbitens storlek gjorde att köttintaget (500g) per vecka var uppfyllt. Huruvida koljans storlek har någon betydelse framgick inte, eftersom kvicksilverhalten inte kunde mätas vid detta tillfälle. Men eftersom många har amalgam i munnen så spelar det kanske en mindre roll!




Eftersom en del av ledamöterna hade ägt både Alfa Romeo och Citroen, så kom samtalet automatiskt att glida över mot Epa-traktorer. Det konstaterades att nu för tiden krävs det förarbevis, något som var otänkbart för ett antal år sedan i Västerbottens inland, och föresten fortfarande sannorlikt är det.


Från ovanstående gick så samtalet vidare via snedsprånget (!) till adventskalendern. Hur kan man kalla en kalender för adventskalender när man inte får öppna första luckan på första advent, utan först dagen efter den 1 december??
Vid läsande på internet kan man se följande:
Julkalender (även kallat adventskalender) är en anordning med numrerade och utspridda luckor, ofta 1–24 eller 1–25 efter decemberdatumen fram till jul. Ibland (till exempel i serietidningen Bamse) börjar kalendern på första söndagen i advent och slutar på juldagen, den 25 december. Luckorna är inledningsvis stängda, men för varje dag får man öppna en lucka märkt med det aktuella datumet. Syftet med julkalendern är att den ska underlätta väntan på julen, inte minst för barn. Den är typiskt gjord av pappark och prydd med en färgbild på framsidan. Bakom varje lucka döljer sig vanligen en liten bild eller ett rim. Det finns även andra varianter, som till exempel chokladkalender. Julkalendern sätts traditionellt upp på väggen likt en tavla.
Bamse har alltså fattat finessen.... man startar första advent och håller på till den 25:e... Har man då en chokladkalender så bör det ju (som i år) bli några extra bitar.... 30 nov (första advent, samt 25:e december). Advent kommer föresten av latinets adventus (Domini) som betyder (Herrens) ankomst och är den inledande perioden i det västerländska kyrkoåret.


Naturligtvis så blev det en diskussion om läget i riksdagen som vissa tyckte kunde jämföras med ett vuxendagis, (utan att för den skull blanda in Clas Ohlson). Något sammandrag av de funderingar som här uppkom, ska vi inte ta upp tid med att redogöra för.
Men man kan avslutningsvis säga, att jämfört med vad som idag förekommit allmänna media från alla riksdagspartier, så var (trots ett antal öl), akademins åsikter och funderingar glasklara och väl underbyggda.
Dessutom tar vi gärna ansvar för vårt fosterland, så idag var det ännu en gång svenskt kött, svensk fisk samt Norrlands kalla och goda öl!!


Som vanligt hoppas akademiledamöterna att ni alla ska ha en skön avslutning på veckan samt en bra helg!

Fråm stötkorning till förskingringar

Idag hade Onsdagsakamin utökats med två nya personer, förutom de vanliga ledamöterna Klipparen, Adjunkten, Statistikern, Ingenjören, samt undertecknad fanns även Vattengrändspredikanten samt Snedseglaren från Belgien närvarande. Det gjorde att, när Riksflygledaren saknades, så tog den just hemkomne från Belgien över stora delar av konversationen.
Det innebär att undertecknads sporadiska anteckningar visar en lite slingrig stig!


Men först så blev det i alla fall en promenad på en timme runt i Norrköping. En del gick lite fortare, andra som inte kan gå och samtala samtidigt, kom lite senare fram till lunchstället.
På detta lunchställe, för övrigt samma som vanligt, Titans, beställdes idag bara in en fisk, men fem Wallenbergare samt en stekt fläsk. Som vanligt var det Ingenjören som intog fisk. Han påstår med en dåres envishet att man blir intelligent av fisk, något som senare i vår kommer att kontrolleras. Dock kan direkt konstateras att hörseln blir inte bättre av fisk!!


Idag kom vår långlunch att kallas för "byggmästarlunch", inte för att det fanns några direkt hantverkskunniga närvarande och inte heller någon plankstek, utan för att så sa man om långa luncher för i världen. En del av akademiledamöterna hade aldrig hört talas om detta fenomen utan tyckte mera att det påminde om en normal chefslunch på dåvarande Luftfartsverket!


Därefter avhandlades i rask takt öppningsbara broar för tåg så att Snedseglarens stora segelbåt kunde passera, huruvida det nu är Klockartorper eller Kneipen Syd, samt varför det heter läkarstationen  City Syd när den ligger i Hageby??


Kultursidorna i Norrköpings Tidning berördes och samtliga, utom Snedseglaren som inte har någon lokal tidning, enades om att de riktiga kultursidorna nog var serierna, speciellt då "Medelålders Puls" som direkt eller indirekt, belyser akademiledamöternas dagliga funderingar och upplevelser.


Sedan blev det ett animerat samtal om stora företag och hur dessa har en tendens att sönderfalla efter ett tag. Kommer IKEA att finnas kvar som ett stort företag om tio år?
Kanske gäller den gamla devisen ; "Första generationen bygger, den andra förvaltar och den tredje förskingar". Nåväl, hur som helst så hade inte akademiledamöterna någon enig uppfattning (som vanligt efter två öl) i detta spörsmål.


Sedan funderade vi lite om släkten Swartz i Norrköping och om namnet var taget efter en sjö i Värmland där bröderna kom ifrån. Riktigt så är det inte utan så här står det om man letar på internet (som inte det heller behöver vara sant!):


Släkten Swartz´ norrköpingsanor går tillbaka till 1751, då Petter Swartz (1726-1789) flyttade till Norrköping. Han kom närmast från Stockholm, där han tjänade som boddräng i sex år, men var ursprungligen värmlänning, född i Kroppa socken på bergsmansgården Svartsång, som hans släkt brukat i flera generationer (och efter vilken han hade tagit sig namnet Swartz).
1753 fick Petter Swartz privilegier att driva snustillverkning i Norrköping. Till kompanjon tog han brodern Olof, men när denna avled 1768 blev Petter ensam ägare till firman. Rörelsen omfattade då sedan några år tillbaka också mjölkvarn.
När Petter Swartz gick bort 1789 blev hans son Petter Jacob Swartz (1755-1819) ledare för familjeföretaget. Det övergick efter hans död till sonen John Swartz (1790-1853), som i sin tur efterträddes av sin som Erik Swartz (1817-1881). Därvid (1853) undantogs dock mjöltillverkningen, som i stället övertogs av Eriks bror Johan Gustaf Swartz (1819-1885) och inlemmades i den kvarnrörelse denne sedan 1844 drev under firmabeteckningen J G Swartz.
Efter Erik Swartz´ frånfälle ledde sonen Carl Swartz (1858-1928) den gamla släktfirman Petter Swartz fram till 1912, då rörelsen överläts till AB Förenade Svenska Tobaksfabriker, en föregångare till det 1914 grundade AB Svenska tobaksmonopolet (nuvarande Svenska Tobaks AB).
Kvarn- och handelsfirman J G Swartz övertogs 1881 av Carls bror Pehr Swartz (1860-1939). Kvarndriften flyttades 1909-1911 till Djurön i Dagsbergs socken och utbröts 1913 till Kvarn AB J G S. Den återstående handelsrörelsen uppgick 1917 i J G Swartz AB. Båda företagen levde kvar i släktens regi till 1956, då de såldes till Wennergrenkoncernen.
Släkten Swartz var inte bara en av Norrköpings ledande industrisläkter, den intog också en central ställning i stadens kommunala liv. Exempelvis var Petter Swartz talman för Borgerskapets äldste liksom sonsonen John Swartz; Johan Gustaf Swartz blev stadsfullmäktiges förste ordförande och brodern Erik Swartz - vice ordförande i både drätselkammaren och stadsfullmäktige - var under många år stadens egentlige ledare. Med Erik Swartz tog släkten även steget upp i rikspolitiken. Själv representerade han staden vid en rad riksdagar och sonen Carl Swartz avancerade ända till stadsministerposten 1917.


Så var det med det!


Avslutningsvis en kommentar från vårt grannland Finland när hade gått över till en matrisorganisation:
"Vem är en nye chef"?
"Jo vi misstänker två personer"!!


Så lycka till LFV med er nya organisation och er flytt till nya lokaler önska akademiledamöterna (som hunnit undan....)


Ha en skön avslutning på veckan samt en bra helg!!

Från Stormor till Lucia

Denna dag hade onsdagsakademin sin promenad till Ljurafältet. Deltagandet idag var ledamoten Riksflygledaren (som vanligt på vänster sida av trottoaren), Klipparen (idag utan paraply trots det mulna vädret), de enda två bussåkande ledamöterna från det fina Lindö (ledamöterna Adjunkten och Statistikern), samt ledamoten Ingenjören (iklädd toppluva precis som undertecknad).
Vad gör man då gående ute på Ljurafältet frågar sig naturligtvis vän av ordning.
Jo, man stirrar intensivt på en lyftkran som flyttar betongblock från en långtradare till en huskropp som ska bli ett 11-våningshus (om man räknar källaren). Hela detta tittande är att jämföra med en enklare form av fågelskådning (utan kikare), dvs man stirrar intensivt några minuter och sedan är det klart att gå vidare!!


Och vidare gick vi till restaurang Titans, där det reserverade bordet stod och väntade. Där intogs tre pytt i panna (portioner med storlek gjorda för Dolphins och Vita Hästens spelare), två fisk och en fläskfilé.
Akademin måste nog säga att maten är jättebra.... naturligtvis gör den kalla Norrländska ölen med manliga handtag, dvs dom är greppvänliga, sitt till också.


Idag började vi tala om de personer som gifter sig osett i TV. Akademin enades om att samtliga äktenskap från dessa program säkert skulle hålla i evinnerlig tid, efter som kärleken är blind!


Därefter blev det tal om Stormor i Dalarna som enligt sägen skulle vara upphovet till halva Sverige. Riktigt så är det inte men nästan.


Stormor i Dalom (egentligen Margareta Hansdotter, av äldre genealoger även kallad Säbråzynthia), född 1594, död 1657, var en svensk prästfru och stammoder för ett stort antal kända svenska släkter.
Stormor i Dalom var dotter till kyrkoherde Johannes Laurentii i Säbrå i Ångermanland, som var farbror till den adlade kartografen och matematikern Andreas Bureus, och hon var syster till biskopen Jacobus Johannis Zebrozynthius. Traditionellt har hon ansetts tillhöra Bureätten, vilket modern DNA-forskning har avfärdat att hon skulle ha gjort. Hon gifte sig år 1610 med Elof Terserus (prost i Leksand) och år 1618 med makens efterträdare Uno Troilus.
Hon har fått detta hedersnamn på grund av sin stora givmildhet och sina många barn.
Hon är stammoder för en rad kända släkter (Arborelius, Floderus, Geijer, Holmgren, Key, Munktell, Staaff, Stridsberg, Troilius, von Troil och Trygger).


Vidare berördes Ingemar Kurt Allan Mundebo, som en del av ledamöterna hade vissa minnen ifrån.
Och när vi nu ändå var i Uppsala (!), så funderade akademin på om inte det bästa med förbifart Stockholm, skulle vara att från Norrköping dra en motorväg, E4 väst, mot Hjultabron (som görs dubbelfilig, samt inte går att öppna) för att ansluta i Uppsalatrakten.... inget beslut togs...


Avslutningsvis innan hemgång berördes det kommande Luciafirandet och saknaden av luciakandidater i en del kommuner i Sverige. Här följde lite funderingar om varför, samt historien om Lucia (som är som följer):

Lucia kommer av latinets lux (i genitiv lucis), som betyder ljus. På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Lucius är den maskulina ljusa varianten av namnet, icke att förväxlas med Lucifer som är den mörka varianten.

Man säger att vårt Luciafirande grundar sig på ett helgon, Lucia, en helig jungfru som på 200-talet levde i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden var hon varmt troende kristen och hon skänkte sin hemgift till de nödlidande på Sicilien. Detta efter att hennes mor tillfrisknat efter en svår sjukdom. På den här tiden så förföljde de romerska kejsarna de kristna, men det var den försmådde fästmannen, som blivit utan den hemgift som Lucia givit till de fattiga, som avgav henne som kristen till den romerske kejsaren.

Man försökte nu avrätta Lucia genom bränning, men elden rörde henne inte och då kallade man fram bödeln som stack ett svärd i hennes hals.

Efter sin död år 303 blev hon snabbt ett av den katolska kristenhetens största helgon.

På den här tiden var vi i Norden ännu hedningar. Men när Norden sedan kristnades på 1000-talet kom Lucia till oss som ett av många katolska helgon.

Men hennes öde att bli dödad för sin kristna tros skull har egentligen ingenting med våra svenska Luciatraditioner att göra. Våra traditioner uppstod inte förrän i slutet av 1700-talet.

Ungdomarna hade, även på den tiden, sin egen tradition på årets längsta natt. Det var att dra runt mellan gårdarna i grannskapet och sjunga visor, för att på så sätt få pengar och gåvor, skämta och skrämmas lite. Ofta sjöngs några av de många Staffansvisorna, som i sista versen ofta har en anspelning på gåvor, typ pengar eller brännvin, vilket man ville ha från gården man sjöng för. Det att tigga till sig en sup, skapar sedan en länk till det moderna lussefylleriet.

Lucia firas ju nu för tiden, den 13 december och markerar tillsammans med advent inledningen på julfirandet.

MEN under den sista tiden med julianska kalenderräkningen, det vill säga innan den nuvarande gregorianska kalendern infördes, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet och då var lucianatten året längsta natt. När sedan den gregorianska nuvarande kalendern infördes 1753, flyttades alltså lucia från vintersolståndet den 21 eller 22 december till den 13 december, som vi har idag.

Vintersolståndet var länge i folktron en farlig natt, då gårdsfolket gjorde bäst i att hålla sig inomhus, och helst inte gå och lägga sig (lussevaka).


Friluftsmuseet Skansen tog upp luciatraditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet fick en skjuts när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade en luciatävling med ett offentligt luciatåg i Stockholm.


I Norrköping är det Luciakröning lördagen den 13 december...
Glöm inte att rösta på kandidat nummer fyra!!!
Ha som vanligt en skön avslutning på veckans vedermödor, samt en skön helg!!

Petronas och William-Arne

Denna något dimmiga och disiga dag bestod onsdagsakademin av ledamöterna Klipparen, Adjunkten, Ingenjören, Statistikern samt undertecknad. Riksflygledaren var upptagen av en betydligt allvarligare resa...




Idag började vi med att tala om Zoroaster, världens första tankfartyg. Idén var Ludvig Nobels och utvecklingen skedde tillsammans med chefsingenjören Sven Almberg på Lindholmens varv. Fartyget byggdes 1878 vid Motala varv i Norrköping som liksom Lindholmens varv ägdes av Motala Verkstad. Fartyget beställdes av Branobel för transporter av fotogen på Kaspiska havet mellan Baku och Astrakan. Fartygets längd var 56 meter och dess två tankar rymde sammanlagt 242 ton fotogen.
Traditionellt hade olja och oljeprodukter fraktats i fat av trä, vilket var ineffektivt och dyrt. Tidigare hade Branobel gjort försök med enkelskroviga pråmar, vid övergång till tankers så fanns en rad tekniska problem: en av de viktigaste var behovet att hålla lasten och dess ångor borta från maskinrummet för att förhindra brand, men också att möjliggöra temperaturberoende volymförändringar i lasten, samt ventilering av tankarna..
Zoroaster hade fotogenet i två plåtcisterner förbundna av rörledningar, den ena för om maskinrummet den andra akter om. Fartyget hade 21 stycken vertikala vattentäta skott för extra stabilitet. Djupgåendet var 2,7 meter. Två systerfartyg byggdes, varav det ena, Nordenskjöld, exploderade vid en olycka 1881. Till skillnad från senare Nobel tankers, så var Zoroaster byggd för att kunna segla på egen köl från Sverige till Kaspiska havet via Ladoga, Onega, Volga-Östersjökanalen och floden Volga.
Zoroaster och ytterligare sex andra fartyg ligger som vrak utanför Baku och bildar den konstgjorda oljeutvinningsön och -staden Neft Dashlari, som stått modell i Bondfilmen "The World is Not Enough" (1999).


Därefter berördes Rosa Bandet och dess ursprung. Rosa Bandet är en internationell rörelse med ursprung i USA. Pink Ribbon, som Rosa Bandet heter på engelska, startades 1991 av bland andra Evelyn Lauder från kosmetikföretaget Estée Lauder. Sedan dess har Rosa Bandet vuxit till en internationell folkrörelse. Världen över ägnar organisationer, företag och privatpersoner oktober månad åt bröstcancerfrågan. Cancerfonden har genomfört kampanjen sedan 2003 och hade tioårsjubileum 2012.


Sedan övergick vi till bilsport och hamnade i en liten fundering på Petronas som sponsrar ett stall i Formel 1. Och så här ligger det till enligt uppgift: Petronas, egentligen Petroliam Nasional Berhad, är ett statligt Malaysiskt gas- och oljebolag grundat 1974. Petronas är idag ett internationellt oljebolag, med intressen i hela kedjan från utvinning till försäljning genom bensinmackar. Huvudkontoret är beläget i de två höga tvillingtornen i Kuala Lumpur. Låter som ett spännande företag....


Här kom vi så osökt in på William-Arnes motorcirkus, som många av oss lite äldre (!) har sett på Barnens Dag och andra festligheter. Akademin undrade om denne William-Arne levde fortfarande och hur gammal han då skulle vara. Så här stod det i Sydsvenskan den 5 maj 2006:
William-Arne Nilsson blev 92 år. Han växte upp med cirkusartister till föräldrar som var framstående inom hästdressyr och voltige men själv valde han en motoriserad artistkarriär.

                                    

2006-05-05 14:51:36

19 år gammal började han träna med att köra motorcykel på väggarna i en stor velodrom, en ”trätunna” med tio meter i diameter. Två år senare gjorde han stor succé med sin egen motorcirkus. Där körde William-Arne med effektfullt fladdrande skjortärmar sin Indian Scout från 1926.

Det dödsföraktande numret fick marknads - och cirkuspubliken att häpna och det dröjde inte länge förrän han och hans medhjälpare kallades ”dödsryttare”. Med den populära motorcirkusen åkte han land och rike runt år efter år och William-Arne slutade inte förrän han fyllt 65. De sista åren gjorde han sitt nummer i en liten specialbyggd bil.
Vid sidan av marknadslivet arbetade han regelbundet som lastbilschaufför för Sockerbolaget i Arlöv.


Som avlutning idag så berördes Rektor Lundholm, skillnaden mellan en separator och en sibburator, om K i den ryska hockeyligan KHLstod för kommunism (det gör det inte!, det står för Kontinental), samt avslutningsvis om man kunde äta kalvdans med körsbärssylt!!
Vilket man från Norrländskt håll kraftigt förnekar!!


Och den sista diskussionen (efter tre timmar) om skillnaden mellan invandrare och flyktingar kommer vi att beröra någon annan gång!! Om vi nu alls kommer att göra det....


Onsdagsakademin tillönskar alla en skön avslutning på denna vecka samt ett bra veckoslut!!

Lite julprat, snapsvisor och pingviner

Dagens akademipromenad, som genomleds i relativt dåligt väder, hade idag hela fem ledamöter under promenaden och ytterligare en som anslöt när det vankades mat och pilsner.
Lunkade runt strömmen gjorde ledamöterna Riksflygledaren, Statistikern, Klipparen, Adjunkten samt undertecknad. Anslöt gjorde sedan ledamoten Ingenjören som tydligen hade övernattat vi Vätterns strand i sin fjärrbostad.
Under dagens promenad upptäcktes att vissa metallkonstverk nere vid Motala ström hade ett blåaktigt sken. Alltså vissa av dessa konstverk som ser ut som ett antal vridna metallstänger... Ingen av de deltagande kunde förstå varifrån strömmen till belysningen kom. När sedan ledamoten Ingenjören anlände, som bor i grannkvarteret, tillfrågades han om varifrån elen till dessa konstverk kom ifrån. Han såg ett ögonblick lite förbryllad ut, men sken upp och sa med glasklar stämma: "Naturligvis från Strömmen"!! Egentligen kunde han ju lika gärna ha sagt: "Har ingen susning".


Under lunchen avhandlades så historien om Aniara och dess musikaliske upphovsman Blomdahl. Han lär ha bevistat en middag efter uruppträdandet av rymdeposet Aniara när det utanför restaurangen startades en pneumatisk borr som reparerade gatan. Då sa en annan deltagare med glimten i ögat: "Fan Blomdahl, inte visste jag att du gjorde snapsvisor också"!!


Lite grann berördes också den kommande julen. Visste ni föresten att elektriska julgransljus användes första gången 1895? Bakom uppfinningen stod amerikanen Ralph E Morris.
Och vad granen beträffar så dök inomhusgran upp för första gången i Tyskland under 1400-talet.
Den första inomhusgranen i Sverige dök upp i mitten av 1700-talet. Sedan gick det fram till början av 1900-talet innan inomhusgranen dök upp i de flesta hem och blev en tradition. På den här tiden var det ju levande ljus, godis och konfekt som hängdes i granen.
Julgranskulorna härstammar också från Tyskland naturligtvis. I mitten av 1800-talet började man i den tyska staden Lauscha tillverka dekorationer, tennsoldater och sedan glaskulor som skulle se ut som frukter och nötter. Numera är det ju mest plastkulor .....
Var femte julgran I Sverige är föresten stulen av någon som huggit den olovandes!
Utrycket "Inte mycket att hänga i granen" härstammar från julgranen och innebar någonting inte särskilt vackert eller värdefullt.


Därefter avhandlades: snabbtåg, danska eurovisionsmelodier, Hasse Jeppson, Pittsburg Penguins (som hetat så sedan starten 1967 och ingen(?) vet varför, Tidvatten på Themsen samt Siljansnäs "fly-in".


Dagen avlutades med historien om årets bästa reklamtrick från USA.
En firma skulle ge ut en årskalender, men upptäckte efter att alla kalendrarna var tryckta, att en månad hade fått 32 dagar... då la man in en lös lapp i alla kalendrarna och skrev: "Vi ger er en extra dag"!!


Så kan man vända en dålig dag till en bra.... Hoppas att ni alla får det resten av veckan också!!

Från vita arkivet till granatäpplen

Denna onsdag var akademin under sin strävsamma promenad reducerad till endast tre ledamöter. Det var Adjunkten, Statistikern och undertecknad. Senare under lunchen tillstötte även ledamoten Ingenjören efter att ha skjutsat ut sina barnbarn på landsbygden för ett besök hos mormor.


Dagens promenad från mötespunkten började med ett besök på seniormässan i Värmekyrkan. Redan utanför kunde man ana mässans upplägg. Där stod nämligen en bil med reklam om "det vita arkivet"!
Väl inne i lokalen (och uppför några trappor) så kunde man få små reklamlappar, inte bara om sin hädanfärd och hur man skulle planera den, utan också om andra resor. Föredraget som hölls var om resor till Transsylvanien och Moldavien. Moldavien var en vit fläck i akademins resedagbok, men Transsylvanien kände vi ju till på grund av Drakula. Nu fanns det inga garantier för att man skulle kunna göra ett besök hos honom och inmundiga diverse röda drycker, så vi traskade vidare för att få några Norrländska pilsner serverade i immiga glas tillsammans med kolja (2) samt pannbiff (2).


Väl mätta och belåtna så började sipprandet på den kalla ölen och en diskussion om bandyns framtid. Eftersom ingen var speciellt kunnig i bollandet med det röda nystandet, så beslutade vissa delar av akademin att sätta en hundring på Sandviken och Vänersborg (eller hur det nu var). Resultat kanske kan redovisas nästa onsdag.


Därefter avhandlades i rask takt lite triviala ämnen som, Rösträttens historia, JAS contra F35, The Rat Pack samt i anslutning till Rat Pack medlemmen Peter Lawford. Från slutet av 1950-talet var han en av medlemmarna i Rat Pack, en artistgrupp som i övrigt bestod av Frank Sinatra, Dean Martin, Joey Bishop och Sammy Davis Jr. Gruppen gjorde även några filmer tillsammans, bl.a. Storslam i Las Vegas.
Under slutet av sitt liv missbrukade han både droger och alkohol. Missbruket, diverse ekonomiska problem och ansträngda relationer till andra människor frestade hårt på hans hälsa. Han fick hoppa in i mindre roller i diverse olika TV-serier, bl.a Love Boat och The Doris Day Show; dessutom medverkade han då och då i frågesportprogram.
Han gifte sig 1954 (skilsmässa 1966) med Patricia Kennedy, syster till president John F. Kennedy och hade med henne fyra barn.


Efter denna utvikning så talade akademin om demokrati och hur svår den kan vara. Som exempel angavs en ganska bräcklig demokrati när 9 personer ska rösta och det blir 5 mot 4. Då vill det till att alla nio vet vad majoritetsbeslut innebär!


Avslutningsvis så tänkte akademin på den sanning som idag har kunnat läsas på Facebook och som givetvis även gäller män:





Men om man dricker granatäppeljuice (100%-ig) så reduceras den sista faran åtminstone för män!!


Ha en skön avslutning på veckan och ha en riktigt bra allhelgonahelg alla människobarn!!

Från Storalbanien till Vita Hästen Ishockey

Idag har Onsdagsakademin, denna onsdag bestående av ledamoten Adjunkten, ledamoten Statistikern, ledamoten Ingenjören, ledamoten Klipparen, ledamoten Riksflygledaren samt undertecknad, tagit en promenad via Västgötebacken, där di Svenske stoppade danskarna 1567.


Under 1560-talet pågick det Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark. Danska trupper under sin härförare Rantzau trängde långt upp genom Östergötland och nådde 1567 Norrköping.
"Borgerskapet tillsammans med Finspångs allmoge drog sig då öfver Strömmen norrut, der de uppställde sig på en hög sandbacke, som till minne deraf ännu idag kallas borgarhögen", enligt en skildring från 1855. Här försvarade man sig så tappert att fienden drog sig tillbaka, efter att ha bränt ner staden söder om Motala ström (Söderköping). Norrköping hade borgerskapet redan bränt ner så att det inte skulle finnas något att äta och söka skydd i för den danska hären.
Uppe på höjden byggdes ett vårdtorn "Wåhltornet". Där uppe har det också legat ett kapell, S:ta Gertruds kapell.
Under det senaste 30 åren har upprepade utgrävningar ägt rum på denna plats, idag kvarteret Mjölnaren. Det mest anmärkningsvärda fyndet man hittat, är fyndet av en härd, en eldstad, som kan dateras till övergången mellan brons-och järnålder.


Därefter avhandlades Albanien och speciellt det som vissa aktivister önskar: Ett Storalbaninen. Den flagga som Albanien visade under fotbollsmatchen härom kvällen var en utmaning eftersom det var flaggan för Storalbanien.
Rent historiskt ligger det till så här:
Storalbanien är en albansk nationalistisk dröm att införliva de albanskbebodda områdena i Montenegro, Serbien, Makedonien och Grekland med staten Albanien.
Albanien har varit en del av det Osmanska riket från 1479 till 1912 då albanerna gjorde uppror och utropade sin självständighet. Albanien blev dock territoriellt beskuret av samtliga grannstater under Balkankriget och bland annat fick Serbien Kosovoprovinsen.
Under andra världskriget förenades alla områden med albansk befolkning på Balkan under en kort period till ett "Storalbanien" då Albanien ockuperades av Italien 1939 och sedan av Tyskland 1943. Albanien befriades av albanska partisaner 1944 och en republik bildades inom nuvarande gränser. Därefter har de albanska separatistgrupperna försökt återerövra förlorade territorier med drömmen om ett nytt Storalbanien.


Sedan övergick akademin att tala om ishockey och Vita Hästen. Det var många som kunde historien om denna klubbs tillkomst och varande.
Vita Hästen bildades 1967 genom att division 2-lagen och lokalkonkurrenterna IFK Norrköpings och IK Sleipners ishockeysektioner slogs ihop. Det formella namnet blev IF IFK/IKS, ofta kallat "Norrköping" i tabeller, men klubben kom redan denna första säsong i folkmun att kallas Vita Hästen på grund av att IFK-supportrarna kallades vita och att Sleipner är Odens häst i den nordiska mytologin. År 1973 ändrades namnet också formellt till IK Vita Hästen.
Det sammanslagna Vita Hästen spelade i den näst högsta ligan, först kallad division 2 och sedan division 1, fram till 1977, då man åkte ur. Det skulle komma att ta tre år innan man hade tagit sig tillbaka. År 1986 inleddes projektet Elit-90, vilket innebar att en mängd företag gick samman för att sponsra klubben med målet att nå Elitserien, den högsta ishockeydivisionen. Detta gav resultat då Vita Hästen i slutet av 1980-talet och under 1990-talets första hälft var ett stabilt och framgångsrikt lag. Åren 1990, 1992, 1994 och 1995 var man ett av fyra kvarvarande lag som slogs i kvalserien om en plats i Elitserien. År 1990 var Vita Hästen mycket nära att lyckas nå Elitserien då klubben föll med knapp marginal i en gastkramande avslutning på kvalet. En storseger (6-1) mot Björklöven räckte inte då Rögle, som också hade chans att gå upp, i tredje perioden tappade till oavgjort efter en till synes stabil hemmaledning (4-1) mot serieledarna Modo. Kvitteringsmålet kom med 2 minuter och 52 sekunder kvar. Inför den stundande förlängningen visste Rögle att de inte kunde gå upp eftersom Vita Hästen hade vunnit sin match och för Modo räckte det att spela på resultatet. Modo avgjorde dock genom att göra mål och behöll därmed sin plats i Elitserien. Om Rögle hade vunnit matchen, antingen under ordinarie speltid eller i förlängningen, så hade Vita Hästen spelat i Elitserien nästkommande säsong.
År 1996 gick Vita Hästen i konkurs med 7,1 miljoner kronor i skulder och utgick därmed ur seriesystemet. Redan samma dag som konkursen meddelades bildades en ny förening, Norrköping Hockey, som skulle börja om i division 4, den dåvarande femte högsta divisionen. Snart kom dock en sammanslagning till stånd med förortslaget Skärblacka IF, som spelade i division 3, under förutsättning att namnet ändrades till NSH-96 (Norrköping Skärblacka Hockey). Redan efter en säsong ändrades klubbens namn till Hästen Hockey. Under andra säsongen avancerade laget en division, till tredje högsta divisionen. År 2006 beslöt man att återta namnet IK Vita Hästen, men tvingades ett år senare ändra namnet då det är emot reglerna att heta exakt likadant som en tidigare förening. Det nya namnet blev istället HC Vita Hästen.
Klubben hade hela tiden som mål att ta sig tillbaka till den näst högsta divisionen, det vill säga nuvarande HockeyAllsvenskan. Efter att ha etablerat sig som topplag i division 1, dvs tredje högsta ligan, under flertalet år lyckades man våren 2014 slutligen att ta klivet upp. Från och med säsongen 2014/15 spelar således Vita Hästen i HockeyAllsvenskan.


Efter att sporten avhandlats så blev lite funderingar kring straffskatt, våra kungars vanor; Gustaf V:s broderier och tennis, Gustaf VI Adolfs arkeologi, Prins Bertils bilintresse, Prins Carl-Filip också bilar, samt kung Carl Gustaf: barnbarn....


Denna onsdag avslutades lite mer oseriöst genom att akademin funderade över vilket ord som blir nästa att förbjudas efter negerboll, negerkung och nu zigenarkorv.
Får man säga att det är "lapp på luckan", nu när lumpen är avskaffad?


Alla människobarn tillönskas en skön avslutning på denna vecka. Nästa vecka blir det ingen kommentar från onsdagsakademin enär undertecknad då ska ägna si åt primitivt jordbruk (dvs golf)!

Från korv till sextant

I dagens promenad deltog ledamoten Ingenjören, ledamoten Adjunkten, ledamoten Statistikern, ledamoten Klipparen, undertecknad samt ledamoten Riksflygledaren idag klädsamt följd av hunden Tessie, som visade sig inte vara en ledarhund, utan en hund för äldre gentlemen som inte går så fort. Tessie uppskattade också att herrarna inte kunde gå och berätta något samtidigt, för då fick hon tid att stanna och "läsa tidningen" vid varje stolpe.


Vid matstället Titans avlöste sedan Riksflygledarens hustru som hundvakt, just nyduschad och fräsch efter ett hårt pass i träningslokalen. Tessie hade gärna följt med in och ätit några korvar för det var det vi öppnade samtalet med, efter att rotmos och fläsklägg dukats fram tillsammans med en iskall Norrlands. Förra onsdagen hade vi lite funderingar på korvens historia och så här är det:


Korv avser vanligen en livsmedelsprodukt som innehåller kött och som tillverkas i avlång form. Korvar finns i olika storlekar, med olika köttråvaror eller vegetariska råvaror och andra ingredienser. Beroende på typ av korv äts de varma eller kalla, som huvudrätt, tilltugg eller smörgåspålägg, och kan endera vara ett billigt baslivsmedel eller en lyxprodukt.
Korv består av skinn och fyllning. Skinnet kan vara animaliskt, det vill säga rengjorda tarmar från slaktdjur (kallas fjölster eller fjälster), kollagen, eller tillverkat av till exempel sojaprotein eller viskos. Fyllningen i en korv består oftast av köttblandningar som är kryddade med för korvtypen specifika kryddor. Vid manuell korvstoppning används ofta ett redskap som kallas för korvhorn på vilket fjälstret träs upp. I allmogesamhället tillverkades korvhorn ofta av kohorn, numera är de vanligen av rostfritt stål.
Korv innehåller en stor mängd energi, i form av bland annat fett. Detta uppgår ofta till över 200 kilokalorier per hundra gram.
Köttinnehållets ursprung varierar mellan länder, beroende på vilka köttdjur som är vanliga där. Medan fläskkött är vanligt i många europeiska korvar, är lammkött vanligt i Mellanöstern i länder där fläskkött undviks av religiösa skäl.
Det finns även ett brett utbud av vegetariska korvalternativ, ofta tillverkade av sojaprotein eller quorn.
Ordet korv är fornnordiskt och betyder "böjd" och "stump". Sedan medeltiden har även ordet pölsa används för korv i svenskan, men i modern tid syftar ordet främst på maträtten pölsa.
Den svenska korvkulturen är lånad från andra delar av världen, framför allt Tyskland, Frankrike och Italien, men på senare år även från mer exotiska länder.
Korv ansågs inte vara fin mat, utan riktade sig till arbetarklassen. Det var först under 1800-talet som korven fick riktig spridning i Sverige. Charkuterister blev böndernas ombud. Samtidigt började varumärken bildas, även om det var på 1900-talet som industrialiseringen tog över på allvar.
De första varmkorvarna med mos såldes i Sverige 1897. Detta skedde vid Stockholmsutställningen 1897, då "korvgubbar" (de var dock kvinnor) gick omkring och sålde. Korv med bröd och senap dök dock upp långt senare.
Stockholms Stadsvakt, ursprunget till dagens poliser, kallades för "korvar" på 1800-talet. Uttrycket "lagoma korvar är bäst" yttrade överståthållare Carl Sparre när chefen för vaktstyrkan, fänrik Resenhoevt, begärde att rekryterna skulle vara längre.
I mitten av 1900-talet förbjöds de så kallade korvgubbarna att sälja korv via låda på magen, av hälsoskäl. Istället öppnade korvkiosker. Några år senare blev det krav på att korvkioskerna skulle ha toalett och rinnande vatten så nya korvkiosker fick hastigt byggas. Vid den tiden skrevs det flera visor med korv i texten. Två kända är Varm korv boogie av Owe Thörnqvist (utgiven 1959) och Blommig falukorv från 1965 av Hasse Alfredson.


Därefter diskuterades multilateration som efter ett tag visade sig vara något så enkelt som krysspejling.
Funderandet fortsatte med skrytbygget Friends Arena, ni vet arenan i huvudstaden som kan stänga taket om man börjar göra det i god tid. Uppenbarligen tar det 2-3 timmar att göra detta. Akademin har en viss förståense för detta, eftersom arenataket är väldigt stort och ledamöterna vet av erfarenhet att presenningar är väldigt tunga.  Speciellt om man ska jobba med dom uppe på taket!!


Sedan redde akademin ut skillnaden på:
Cornichons (små gurkor)
Cornish (keltiskt språk samt namnet på en hönsart)
Corniche (väg på sidan av en klippa eller ett berg)  Nice!!
Kornisch (gardinupphängning)


Sedan var det då det här med Saltängsbron....
Den första bron på platsen var Gamla Bro, därefter kom Saltängsbron, som om undertecknad förstått det rätt, när den byggdes så la Oscar Fredrik (då 7 år och sedermera kung i Sverige, den första stenen för bygget). Bron kom då att kallas Oscar Fredriks bro under en tid, fram till renovering när den återtog namnet Saltängsbron.

På den gamla hamnbron stod det i mitten av bron fyra stora järnlampor. Dessa finns idag framför rådhuset!!


Idag avslutade vi mötet med att tala om isbrytare och andra fartyg. Akademin berörde kollisionen mellan italienska Andrea Doria och svenska Stockholm. Andrea Doria sjönk vid kollisionen men Stockholm renoverades och kom att segla vidare under Östtysk flagg och namnet Volkerfreundschaft.


Ledamoten Riksflygledaren började här för ett samtal om sextanter. Akademiledamöterna började här flacka med ögonen för att upptäcka dessa, men i nästa andetag berättade Riksflygledaren målande om en grej som man mätte solhöjd med för att kunna bestämma sin position.
Säg den glädje som varar beständigt!!


Ungefär så här gick samtalet idag!
Ha en skön avslutning på veckan!!

Från Ljura till NATO

Idag drog akademin iväg, nåja lunkade, till Ljurafältet för att se på de nya byggnader som där håller på att uppföras. Samt naturligvis titta på människor som fortfarande arbetar!


Efter att ha ökat tempot på slutet så anlände vi i god tid till vårt reserverade bord på restaurang Titans. Idag deltog Herr Klipparen, Herr Ingenjören, Herr Statistikern, Herr Adjunkten samt Riksflygledaren och undertecknad.
Denna dag var våra bordsgrannar ishockeyspelare från Vita Hästen. Delar av akademin som hade bott i Timrå i många år, förde ingen konversation med dessa individer, eftersom Vita Hästen igår vann över Timrå (som mycket bättre hade behövt poängen)!!


Nåväl, efter att ha bänkat oss så blev pasta Al Forno den rätt som de flesta inmundigade, utom någon sorts fisk som dök upp.....


Därefter blev det tal om en lärares första skoldag med nya elever när höstterminen börjar. Det mynnade ut i två rekommendationer från de som tidigare hade haft kontakt med elever, nämligen herr Adjunkten och herr Ingenjören (tillika utbildad Na-lärare).
1. Kasta omedelbart ut en elev första lektionen. Det finns alltid något skäl.
2. Le aldrig innan oktober månad.
Dylika lärare sade sig en del av akademins ledamöter ha stött på under sin vandring ut och in i olika lektionssalar (mest ut).


Efter detta konstaterades att ett par av flottans minsvepare på 60-talet var byggda av honduras-mahogny!! Herr Riksflygledare, tillika sjökapten, berättade om avskavd bordläggning där teaken hade kommit fram under färgen. Undertecknad funderar fortfarande hur mahogny kan förvandlas till teak, men det kanske har något med åldern att göra (på träet alltså...)


Om man från restaurangen skulle drista sig till att titta ut genom fönstret så kan man se Bielkhammars kontorshus. Detta hus rymde från början familjen Swartz möblemang för att sedan bli Uruguays konsulat för att därefter hamna i familjen Bielkhammars ägo.
Bielkhammar d.ä är den som har bekostat byggande av Capella Ecumenica Sanktae Annae in Scopilus som idag kan hyras till dop och vigslar. Dessutom är det sommartid gudstjänster på söndagar klockan 11.00. Vissa söndagar kan man höra herr Riksflygledaren med hustru ringa in till gudstjänst. Om man har extrem tur kan man kanske nästa sommar få lyssna till deras dotter!!


Avslutningsvis så blev det funderingar om nya Magnentus Building vid Nya Torget. Herr Klipparen visste att berätta att denna byggnation var en produkt från en gammal fundering av Magnentus grundare herr Malm d.ä och som idag genomförs av herr Malm d.y (Magnus).
Tanken är ett kontorshotell med möjlighet för besökande att ha konferenser och inmundiga föda. Den minnesgoda minns att på slutet av 90-talet så fanns det ett embryo till kontorshotell på Saltängsgatan, där man kunde se individer från bl.a LFV lägga pannan i djupa veck och fundera över firmans framtid, samt käka en god lunch (på firmans bekostnad), ditburen från restaurang Pallas. Detta kontorshotell ägdes av Herr Malm d.ä.
Idén till kontorshotell lär han ha fått från Villa Pauli i Stockholm, där inom parentes till och med påven har bott!!


Akademin avlutade sin onsdagssittning med att höja glasen och gratulera Jens Stoltenberg som ny generalsekreterare i NATO efter Anders Fogh-Rasmussen. Alltid kul när de små länderna får sådana uppdrag.... eller så är det politiskt bra och ofarligt...


Ha en skön avslutning på veckan!!

Liten vandring i Norrköping

När Onsdagsakademin träffades idag så visade det sig att, förutom ledamoten Klipparen, ledamoten Ingenjören, ledamoten Statistikern, ledamoten Adjunkten, ledamoten Riksflygledaren samt undertecknad, så hade även herr Inspektören emeritus anlänt från Sumpan. Den sistnämnde är känd för att minst varannan måndag kunna "fånga dagen".


Promenaden idag gick upp till Nygatan, på vilken vi kollade in gamla hus, ledda av ledamoten Klipparen.
Nygatan i Norrköping är en av de längsta gatorna i staden. Nygatan sträcker sig från Östra Promenaden till S:t Persgatan mitt för Strömvillan. Av äldre kartor kan man se att stadsplanket eller "staqettet" haft ungefär samma sträckning som Nygatan har idag. Korsgatans sträckning i nordsydlig riktning utgjorde under tidigare århundraden stadens gräns åt väster. I korsningen mellan S:t Persgatan och Korsgatan låg Västertull. I detta plank fanns alltså den ingång där man tog "införselavgifterna", skatterna. På andra sidan strömmen finns ju idag en förlängning som kallas just Plankgatan.


Många skrönor och sägner spreds efter ryssarnas härjningar i Norrköping 1719. Från kvarteret God Vän berättas om hur en krögare Forsman bjöd ryssarna på brännvin. Han ska ha ställt in sig hos ryssarna genom att hälsa dem "God Vän", därav namnet på kvarteret där det idag finns en krog som idag bär namnet God Vän!!


Åren 1890-92 byggdes en kasernbyggnad samt ett exercishus i kvarteret Åsen. Men när myndigheterna ville förlägga ett regemente där, istället för den militärskola som fanns i byggnaden, så stadens styrande nej med motiveringen:
"Norrköpings egenskap av större fabriksstad med en till stor del kvinnliga element bestående av fabriksbefolkning synes, i händelse av regementets förläggande å denna plats, komma att innebära en viss fara för den värnpliktiga ungdomens sedliga fostran". Tänk vilka kvinnor det fanns på den tiden i Norrköping :-)
Regementet hamnade i Linköping!!


Många skolor ligger längst Nygatan, bland annat Kristinaskolan. Stadsarkitekten Carl Theodor Malm tog sig an uppgiften att rita skolan, den här gången tillsammans med sin son Sven. Ritningarna till skolbygget avslutas med: "På gården finnas 18 afträden"...


Efter promenaden så bar det av till Titans för att äta lunch. Idag var det isterband och då utbröt en diskussion om huruvida isterband var en korv eller ett korvliknade föremål förpackat som en korv. Sålunda tyckte en del ledamöter att blodkorv inte heller var att anse som en korv. Akademin enades om att man till en korv ska kunna ha senap, bostongurka och eventuellt ketchup.


Efter denna fundering så talades det om människor som inte tål att se hela döda djur när dom ska laga mat. Till exempel kan vissa (dock ej ledamöterna) inte laga en hel kyckling utan bara mat av redan styckade kycklingdelar. Vissa, berättades det, kunde bara äta fiskpinnar eftersom fiskens ögon tittade på dom när dom skulle laga en hel fisk.


Avlutningsvis så kommer här några bra citat från akademin (som vi naturligtvis snott från någon annan): "Det man inte lägger sig i, behöver man inte heller dra sig ur" eller "Har du fått foten i klaveret, sitt still, dra den inte upp och ner och skapa ytterligare oljud".


Alla eventuella läsare tillönskas, av akademin, en god avslutning på veckan och en trevlig helg!!

Besök Stadsmuseet

Idag utökades antalet till 9 personer, ty idag hade vi ett klart mål för vår vandring. Vi skulle gå till stadsmuseet och se på utställningen om F 13. Det vill säga det militära flygets historia i Norrköping.
Onsdagsakamin fick tillökning av herr F som hade arbetat på stället och dessutom kunde avnjutas (nåja) på ett svartvitt foto där ha satt och såg betydelsefull ut bredvid en mycket yngre person av det andra könet. Herr F så ut att må väldigt bra bland damer redan på den tiden.
Herr och fru R dök också upp hemkomna från Arkösund för att tvätta lite kläder innan återresan till landet. Fru R hade en far som under en tid var, inte bara den som hade hastighetsrekordet med en Flygande Tunna, utan också sedermera blev chef för F13. Det blev en verkligt trevlig och upplysande genomgång över en arbetsplats som under sin storhetstid faktiskt hade ett tusen fast anställda och då är naturligtvis inte de inkallade soldaterna räknade.
Lite kuriosa: idag den 17 september 1944 erhöll F13 sin flottiljfana tillsammans med en del andra flottiljer i Sverige. Utdelare var Gustaf V, som var lite skröplig och därför samlades alla de flottiljer som skulle ha sina fanor på Barkarby dit gamle kungen kördes. Där fick även min gamla flottilj F 14 sin fana denna dag.


Om F 13:s historia kan berättas följande:
Under början av 1940-talet arbetade den dåvarande flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld intensivt med att få till flera jaktflottiljer. Bland Norrköpings näringspolitiska liv ansågs det viktigt för Norrköping, som då var en viktig industristad, att få en jaktflottilj knuten till staden. År 1941 rekognoscerades ett område vid Sörby gård i Bråvalla som ett alternativ till en fjärde jaktflottilj. Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades det att sätta upp en flottilj i Norrköping, och gårdarna Knivberga, Ringstad och Sörby köptes för att bereda mark för flottiljen.
Flottiljen som sattes upp den 1 juli 1943 gavs namnet Kungliga Bråvalla Flygflottilj, för att anknyta till en tusenårig stridstradition då slaget vid Bråvalla kanske stod i trakten år 750. Flottiljens första chef blev Lage Thunberg, som vid tidpunkten för tillträdet var major i Flygvapnet. Men flottiljen var långt ifrån färdigställd. Arbetet med flottiljen påbörjades i juni 1942, och var klart i september 1943. Kanslihuset färdigställdes inte förrän 1945, vilket medförde att flottiljstaben var förlagd till Stora hotellet under den första tiden. Några färdigställda rullbanor fanns ej heller, utan man fick använda sig av grässtråk på ett i stort sett fyrkantigt fält på 1000X1100 meter.
Flygplansflottan som tillfördes flottiljen bestod till en början två flygplan, en Gloster Gladiator (J 8) och en Sparmann S 1-A (P 1). Några andra flygplan fanns inte vid denna tid att tillgå. Istället kom flottiljen ett år senare att beväpnas med en fulltalig division Fiat CR.42 Falco (J 11). J 11:orna börjades ersättas under år 1944 med det helsvenska flygplanet FFVS J 22 (J 22). Hösten 1945 hade flottiljen tre fulla divisioner med det nya flygplanet.
Slutet av 1940-talet var en händelserik period för flottiljen. År 1946 blev man första flottilj i Sverige som gick in i den så kallade jetåldern. J 22:orna byttes då ut mot 70 de Havilland DH 100 Vampire (J 28A), vilka levererades till flottiljen fram till augusti 1947. Som en parentes kan nämnas att det dröjde ända till 1949 innan någon annan flottilj tillfördes jetflygplan. År 1946 sattes sattes ett detachement upp på Gotland, det som 1956 kom att bli F 13G. Från år 1948 kom flottiljen att ingå i Tredje flygeskadern (E 3), som jakteskader. Vid den här tiden hade F 13 blivit en av Flygvapnets största flottiljer.
Under hösten 1951 började J 28:orna byttas ut mot J 29 Tunnan, vilken kom att vara i tjänst på flottiljen fram till 1961. Under Tunnan-tiden kom flottiljen att bidra med flygförare, mekaniker och trupputbildare till F 22 Kongo. Den 8 mars 1960 anlände flottiljens första J 35 Draken till Norrköping, vilken kom att vara i tjänst vid F 13 fram till den 18 februari 1981.
I början av 1970-talet fördes en debatt om att lägga ned F 11 Nyköping och flytta F 13 från Norrköping till Nyköping. Dock skulle investeringskostnaderna bli betydligt större i Nyköping, jämfört med att behålla flottiljen i Norrköping. Vidare var F 13 tillsammans med F 16 Uppsala de enda återstående flottiljerna med berghangarer, vilket var ett starkt operativt och ekonomiskt skäl för att F 13 borde stanna kvar i Norrköping. År 1975 beslutade riksdagen att F 11 Nyköping skulle avvecklas.
Genom det beslutet tog F 13 steget in i Viggen-eran år 1976, då spaningsverksamheten från F 11 överfördes till Norrköping. Den 1 oktober 1976 landade flottiljens första Viggen, och flottiljen första division, Martin Röd, omorganiserades till en spaningsdivision beväpnad med SF 37 Viggen och SH 37 Viggen. Från denna tidpunkt blev flottiljen en blandflottilj. År 1978 avvecklades en av flottiljens jaktdivisioner. Den kvarvarande jaktdivisionen påbörjade en ombeväpning från J 35 till JA 37, som var helt genomförd i februari 1981. I samband med att flottiljen ombeväpnats till Viggen-systemet tillfördes man flygsimulatorer för både SF/SH 37 och JA 37, och fick därmed utprovningsansvar för systemen inom Flygvapnet.
En vidare konsekvens av avvecklingen av F 11 i Nyköping var att Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) behövde ny förläggningsort. Efter en inventering av lämpliga platser föll valet på ny lokalisering i Norrköping. Den 1 juli 1980 omlokaliserades skolan tillsammans med Spanings- och underrättelsedetaljen vid Första flygeskadern (E 1) till Bråvalla. Lokalerna till enheterna stod färdiga i maj 1982 och fick namnet "37".
Inför 1992-års försvarsbeslut föreslog Överbefälhavaren i sin programplan att av­veckla Bråvalla flygflottilj (F 13). Avvecklingen skulle inledas den 1 juli 1992. Vidare enligt ÖB:s förslag skulle spaningsdivisionen avvecklas, och divi­sions- och kompaniresurserna omfördelas till övriga AJS 37-divisioner inom Flygvapnet. Jaktdivisionen skulle överföras till Upplands flygflottilj (F 16), men kvarstå vid Bråvalla som detachement till F 16. Flygverksamheten på Bråvalla skulle sedan avvecklas när konces­sion för utökad flygning vid övriga flottiljerna förelåg. Inriktningen var enligt för­slaget att F 16 detachement Bråvalla skulle vara avvecklat senast den 30 juni 1997. Dock ansåg regeringen att denna övergångslösning inte skulle inne­bära någon effektivisering, och att förslaget inte skulle förverkligas.
Den 3 juni 1992 godkände riksdagen regeringens proposition gällande försvarsbeslutet 1992, och med det beslutades en avveckling av F 13, vilken skulle vara helt genomförd den 30 juni 1994. Vid beslutet var flottiljen Flygvapnets största och modernaste förband, bestående av 250 krigsförband, 13.000 värnpliktiga, 1.000 anställda varav 600 på Bråvalla, och årligen utbildade 600–800 värnpliktiga. Torsdag den 30 juni hölls en avskedsceremoni där flottiljchefen Göte Pudas och stabschefen Åke Renåker överlämnade nycklarna till kommunfullmäktiges ordförande Nanna Nilsson (m). Närvarande vid ceremonin var även dåvarande Chefen för Flygvapnet Lars-Erik Englund. Vid ceremonin avtäcktes en minnessten framför kanslihuset.
Den 30 juni 2014 högtidlighöll F 13:s kamratförening 20-årsdagen sedan avvecklingen, genom en ceremoni vid det före detta kanslihuset. Fanvakten ur 31.livgrenadjärbataljonen med Hemvärnets musikkår närvarade tillsammans med flottiljens sista chef öv Göte Pudas, Helikopterflottiljens chef öv Peder Söderström och Kommunalrådet Lars Stjernqvist. Vidare hedrade F 7 i Såtenäs flottiljens minne, genom en överflygning över Bråvalla med en rote JAS 39C Gripen.


Efter denna genomgång så gick alla, utom fru R, vidare till en gemensam middag på restaurang Titans. Idag var det stekt fläsk med löksås som vann de flestas hjärta. Kanske inte så nyttigt för denna kroppsdel med gott med mycket sås som man kunde, på norrländskt vis, mosa och njuta av.
Under denna måltid hamnade undertecknad på ena hörnet av långbordet och kunde där bara uppfatta delar av de sanningar som sades om trappklättrare, Lennings (där vi i akademin ska försöka samlas så småningom) samt att svenska folket tydligen som i Norge, inte direkt vill ha en ny politik utan nya politiker. Avslutningsvis fick vi av herr Riksflygledaren lära oss att Bottenviken + Bottenhavet är lika med Bottniska viken.... eller hur det nu var....


Ha en skön avslutning på helgen!!

Snart val

I slutet av denna vecka så är det val. Onsdagsakademin har upptäckt hur många val vi måste göra dagligen.
När vi träffs i vår gatukorsning, så finns det inget givet mönster för vår lunk (förlåt promenad) runt i Norrköpings omgivningar. Nåja, omgivningar är kanske att ta i, men centrum kanske passar bättre.
Denna onsdag var inget undantag, utan under en kort stund stod akademin och tittade på varandra, för att sedan i sakta mak bege sig ner mot de Geer för att titta på det spektakulära bygget vid strömmen. Vi kunde konstatera att gjutningen var klar och ur ,inte askan, men väl cementen reste sig börja på en järnkonstruktion som sannorlikt ska bär upp hela detta exklusiva hus.


Idag deltog herr Klipparen, herr Ingenjören, herr Adjunkten, herr Statistikern, Riksflygledaren samt undertecknad. Detta indikerar att höstterminen har kommit. Det vill säga, ingen har några sommararbeten typ gräsklippning, fällande av träd för att få bättre utsikt mot Vättern eller andra göromål som vi stadsbor utan sådana förpliktelser lever med dagligen. Det räcker med en promenad till Clas Ohlson via SB...


Efter att ha besiktat bygget så gick vi att begrunda det nya hotellet i staden, Clarion hotell City med dess restaurang Stadsvakten. Blir nog bra när det ska öppna nu i höst. Provätning kommer att ske och resultat kommer på denna blogg.


I dessa valtider hade herr Klipparen stött på "Förnuftspartiet". Detta skedde vid ett spontant möte ute på stan. Detta parti krävde att alla som fick samhällsbidrag också skulle bidra med något tillbaka till samhället, typ gå ut med gamla farfar två timmar eller klippa gräs åt kommunen på de gräsmattor som enligt insändarna i NT aldrig blir klippta och ser ut som en djungel i stadens utkanter. I centrum där akademin håller till är det mest cement och plåtbyttor som blomstren står i.


Sedan blev det tal om valstatistik och här utgöt sig herr Ingenjören (som även är utbildad lärare) över sättet att räkna. När det gäller potatis, sa herr Ingenjören, så gäller följande: man tittar på tusen potatisar och är det ok så blir de klassade som första klass (och dyrast). När det gäller människor så gäller samma princip, man kollar in hur de tänkt rösta (inte röstat) och gör sedan en statistik av detta. Problemet är att människorna har en tendens att ändra sig i sista stund och då blir resultatet felaktigt. När det gäller potatisen är det säkrare med undantag av dålig förvaring, då även klass ett  kan ruttna. I folkliga kretar när det gäller röstande kallas detta för soffpotatisar enligt hett Ingenjören som fick ett nickande bifall av herr Statistikern.


Efter detta kom akademin in på resonemanget om vårt försvar. Alla höll med om att det var mycket bättre för (eller sämre nu), när det vid varje regemente, som av en slump, också fanns antingen ett småskoleseminarium eller en sjuksköterskeskola. Dessa kombinationer främjade enligt akademin både vårt försvar mot den lede fi (ej att förväxla med FI och Gudrun), samt den framgent ökande barnaskare som ska betala vår pension (om dom hittar några jobb).


Nåja, vi avslutade mötet idag med en fundering på forskningen om "Livets slutskede", där det finns krafter som vill minska kommunens kostnader vid detta tillfälle eller frånfälle. Ättestupa??


Onsdagakademin önskar alla en bra valdag och en trevlig helg, må de vinna som har gjort sig förtjänta därav (om nu någon skulle vara det)!!
Men rösta ska man även om man röstar blankt, ty enligt Akademins statuter är det bara de som röstat som kan klaga på utgången!!!!

Hösten kommer och onsdagsakademien med den!

Så har vi då börjat våra regelbundna promenader runt Norrköpings centrum under kommentarer om vad som är bra och mindre bra. Denna gång deltog herr Statistikern, Herr Adjunkten, Herr Klipparen samt undertecknad. Till lunchen anslöt Riksflygledaren.


Denna första gång gick promenaden i det förgångnas tecken, eftersom, för det första akademien har blivit ett år äldre, samt att halva Norrköping grävs nu upp för olika byggnationer. Dock har man inte ännu börjat i Strömsparken, där troligen någon kommer att gräva ner en dödskalle någon natt och på så sätt fördröja/uppskjuta/helt förhindra ett bygge på denna plats.


Men vid gamla busstationen har man börjat och där har han varje onsdag en månad framöver klockan halv ett, en visning av utgrävningarna. Nu behöver vi inte några sådana informationer eftersom vi i akademien besitter kunskaper utöver det vanliga. Ja, inte alla men herr Klipparen har kontakter med ett rundvandrande sällskap i staden och besitter därför oanade kunskaper om olika byggnader, byggherrar och till och med om galanta damer nere vid kajen (det senare dock endast via hörsägen).


Efter att ha kollat in det nya hotellet Clarion och dess restaurang, så begav vi oss till matstället Titans. Där har den ordinarie kocken slutat och det har blivit nya ägare. Det allmänna omdömet var att kvalitén på maten hade sjunkit lite men var fullt acceptabelt för oss som tidigare ätit på Tjocka Kocken.
Maten idag uppdelades så att herr Statistikern tog fisk och de övriga tre Ölandskroppkakor. Här utbröt nu en animerad debatt om kokt och rå potatis. Så här skrivs det i skrifterna:
Kroppkakor är en maträtt som finns i olika varianter längs Smålandskusten, i Blekinge, på Öland samt på Gotland. Den utgörs av "bollar", ungefär i tennisbollstorlek, bestående av en potatisbaserad deg med inbakat fläsk och lök eller annan fyllning.
Kroppkakor finns i många mer eller mindre lokala varianter. Blekingekroppkakorna, även kallade gråa kroppkakor, innehåller nästan bara råriven potatis och endast en liten mängd mjöl. Öländska kroppkakor görs på till största delen rå, riven potatis och med visst inslag av kokt potatis. En variant av dessa är fyllning av lax, med dillgrädde som tillbehör och detta är Ölands landskapsrätt. Smålandskroppkakor har mycket mer kokt potatis i degen. Dessa kroppkakor blir ljusare till färgen. Gotländska kroppkakor görs nästan helt på kokt potatis och blir vita. I Blekinge och Öland finns varianter på kroppkakor som istället för tärnat fläsk har antingen sjöfågel eller ål som fyllning. En version, kallad "blinning", är en kroppkaka utan fläsk eller lök. I många kroppkakor ingår kryddpeppar som ger en karaktäristisk smak.
Kroppkakor kan ätas med gräddmjölk och lingonsylt, eller med skirat smör och lingonsylt. På Gotland serveras de traditionellt med en vitsås med extra fyllning i.
I Norrbotten finns en liknande maträtt som kallas pitepalt. En skillnad är att palt alltid baseras på rå potatis och korn och/eller vetemjöl. I Jämtland och Ångermanland kallas maträtten kams. Huruvida den tillagas som platt eller rund kan variera. Den runda har saltfläsket inbakat. Den platta äts med saltfläsket vid sidan om. Sen kan det också variera om den äts med lingonsylt eller messmör.


I övrigt så avhandlades fönsterputsning (eftersom herr sekreteraren hade köpt en Kärscher fönsterputsmaskin), IFK No0rrköpings alla stolpträffar (som om dessa gått i mål skulle renderat i en placering strax före MFF).
Vidare avhandlades nedskjutning av flygmaskiner, där det visade sig att Sverige inte skjutit ner någon flygmaskin sedan Kongokrisen, och då hade vi fyra Flytande Tunnor som sköt bort några Vampire stående på marken. Om detta är riktigt kan man ju diskutera....


Vid denna tidpunkt kom en gammal CANS förbi, numera "pensionerad" från Euro Control, och då avstannade hela akademiens orerande och inget fick en syl i vädret på 30 minuter. Klart informativ information från hästens mun och som inte ska delges här. Men klart är att det blir ett möte om askmoln i oktober....


Något att fundera över till nästa gång är hur jag kan ha grön el i min kontakt och grannen vägg i vägg vanlig el, detta vid leverans från samma leverantör!!??


Idag blir det inga bilder pga bråk med min dator.... kommer kanske en bild som kommentar till denna text.

Isande promenad

Idag har akademins fyra närvarande ledamöter promenerat i en isande nordlig vind och redan nu saknat höstens dunjackor. Det sägs ju att man ska svettas in våren och frysa in hösten, men då får inte våren luras som den gjort detta år.
Nåja, efter att vi försökt värma oss genom att titta på nedläggning av fjärrvärme (hjälpte inte ett dugg) på den evigt uppgrävda Odalgatan, så besöktes återigen HSB:s nybygge i Jura. Det är otroligt hur länge vissa personer av manligt kön kan stå och titta på när olika maskiner flyttar olika jordmassor hit och dit, plus slår ner betongpålar i marken. Detta beskådande kunde dock ske i solsken och i lä!


Efter detta så promenerades det till lokalen för matutskänkning. Fast det var ju inte gratis direkt och de flesta utom statistikern beställde stek (han tog strömming). Hur som helst, det smakade bra som vanligt och det hela sköljdes ned med Norrlands Guld, denna gudomliga norrländska dryck som funnit sina vägar söderut i landet. Dessutom har undertecknad upptäckt att det serveras goda Parisare på Leons... heder åt denna inrättning och anrättning....


Därefter diskuterades konst och någon fick för sig att Dali möjligen kunde varit från Baskien. Men si det var fel för han var Katalan. Han förfäktade dessutom att han var av moriskt/arabiskt ursprung från 800-talet enligt devisen: "min kärlek till allt som är förgyllt och omåttligt, min passion för lyx och min kärlek till orientaliska kläder."
Visste ni föresten att han samarbetade med Alfred Hitchcock när man gjorde filmen Trollbunden (Spellbound)?? Jo så var det!


Dagens sittning avslutades med lite prat om Formel 1 och hur det nu var med dagens racerbilar.
Efter att ha kollat lite så är det som följer:


Formel 1-reglerna säger att tävlingsbilarna måste konstrueras av stallen själva, medan de får köpa in motorer från andra tillverkare.
Motorn, som är placerad mellan föraren och de bakre hjulen, var sedan 2006 en V8:a med en cylindervolym på högst 2,4 liter. Toro Rosso hade då dispens att köra med V10-motorer med varvtalsbegränsare. Från och med säsongen 2007 körde samtliga stall med V8-motorer. Motorn fick inte ha överladdning.
Nytt motorreglemente:^[2] Från säsongen 2014 körs alla bilar med en turbo-laddad 1,6 liter V6:a (3-3,5 bar). Maxvarvet på de nya motorerna är 15 000 r/min och ger 600-650 hästkrafter och framför allt ett högre vridmoment än gårdagen sugmotorer (600-700 Nm). Bilarna har utökad bromskraftåtergivning, tidigare kallad KERS som bytt namn till ERS, och får användas under maximalt 33 sekunder per varv. Namnet motor har ändrats till power unit eller motorenhet.^[3]
Växellådorna byggs av respektive team, de ska enligt reglementet ha åtta växlar och föraren växlar med så kallade paddlar på rattens vardera sidor. Utväxlingen på alla växlar måste på en och samma bil vara desamma genom hela säsongens alla 19 GP-tävlingar.^[4]
Bromsarna är hydrauliska och föraren bromsar med pedal. Men elektroniken reglerar nu balansen mellan fram- och bakbromsar och omborddatorn programmeras för varje bana. Föraren kan dock ändra bromsbalans manuellt med en knapp på ratten.
Bilarna tillverkas av kolfiberkompositer, titanlegeringar och andra ultralätta material. Bilens minimivikt höjdes till 690 kg år 2014, med tanke på fler- och tyngre batteripaket. Detta är dock till en början på tok för lite, vilket innebär att de lite längre förarna inte når ner till minimivikten och får på så sätt en klar nackdel.^[5] Krocktester sker innan man får köra med sin bil, då vissa säkerhetskrav måste uppfyllas.

Olika framvingar från 1970-talet och framåt.

Bilarna har stora fram- och bakvingar för att luften ska trycka ner bilen och därmed ge de breda däcken optimalt fäste på banan. Underredet var platt fram till 1994 då man under pågående säsong införde den så kallade "plankan" för att minska risken för markkontakt, vilket anses vara orsaken till Ayrton Sennas olycka under San Marinos Grand Prix 1994. Stallen strävar dock efter en så låg höjd över banan som möjligt. Under bilen sitter alltså numera en trälist i bilens längdriktning, "plankan", som är avsedd att kontrollera att bilen inte legat för nära banan under tävlingen. Man får alltså inte ha för mycket markkontakt, för om förslitningen av "plankan" är för stor kan föraren bli diskvalificerad efter tävlingen.
Fram till senare delen av 1990-talet användes helt släta däck, så kallade slicks, vid torrt väglag. Därefter var däcken under alla förhållanden tvungna att ha minst fyra skåror i slitbanan, för att därmed minska bilarnas potentiella kurvhastigheter, men från och med säsongen 2009 är slicks åter tillåtna.
Från och med 2011 har samtliga stall samma däckleverantör, Pirelli. För varje tävling finns två typer av torrdäck, ett hårdare standarddäck och ett mjukare däck. Det finns totalt fyra typer av torrdäck med olika hårdhet (därmed också olika grepp och livslängd) men endast två förbestämda däckstyper får brukas vid varje tävling. Båda typerna måste användas på varje bil under en tävling. Två typer av regndäck är med till varje tävling.


Det är inte det lättaste att hänga med i den cirkusen....
Nu tar dessutom akademins sekreterare och noterare lite sommarledigt från skriverierna och återkommer när andan faller på eller sommarakademin har några allmänbildande funderingar att delge.

Sol på onsdagsakademien

Idag var akademien reducerad till fyra personer som under viss möda travade runt i det gassande solskenet. Visst är det väl underligt att vi alltid ska klaga över något...


Nu fälldes kommentarer som "mad dogs and englishmen get´s out in the Daily sun"...


Nu kunde vi inte hela texten men det här sekvensen kunde vi:
Mad dogs and Englishmen go out in the midday sun,
The Japanese don´t care to, the Chinese wouldn´t dare to,
Hindus and Argentines sleep firmly from twelve to one
But Englishmen detest-a siesta.
In the Philippines they have lovely screens to protect you from the glare.
In the Malay States, there are hats like plates which the Britishers won't wear.
At twelve noon the natives swoon and no further work is done,
But mad dogs and Englishmen go out in the midday sun.




Nu var det väl inte så farligt med värmen, man kunde ju lätta på klädseln och vissa var ju iklädda sina överlevnadsvästar från Tillys istället för tjocka jackor..
Idag kollade vi in laxtrappan i Strömparken utan att för den skull se några laxar. Dock gjorde det varma vädret att det fanns annat att se på och kommentera.


Därefter passerade vi en ombyggnad av en kommunal gammal lokal där det nu ska bli hotell och restaurang. Det är Slättö som bygger och deras chef är denne man:
 Johan Karlsson
Grundare och CEO, Slättö Förvaltning AB

Johan har en bred erfarenhet inom affärsutveckling och fastighetsutveckling. Efter studier till affärsjurist har han arbetat både i egna bolag och som konsult åt andra. Bland uppdragsgivarna kan nämnas Försvarsmakten, Servicecompagniet, iGO Inc. och Bygg-Fast. Johan är ordförande i Sällskapet Kustjägarveteranerna och tog initiativet till det utvecklingsprojekt i Västerhaninge som resulterade i 148 nyproducerade lägenheter till soldater och officerare. Det projektet ägs och utvecklas idag av ett projektbolag kontrollerat av Hemfosa Fastigheter. Sedan 2013 driver Johan Slättö Förvaltning AB.
Dessutom finns en gammal fastighetschef på Lundbergs med i styrelsen.
Ser ut att bli ett bra komplement till det som redan finns i staden.


Idag tog samtliga fyra fisk istället för fläskkött för att man på TV hade knipsat av svansar på de danska smågrisarna. Men till vår häpnad så var det några skivor bacon på sidan av fisken och moset. Nåja nu var det väl svenskt bacon från grisar med svans och utan fyrställiga sjukdomsalstrande virus.


För övrigt kan vi meddela att årets kaktusplantering är på gång och denna gång är det "filmklubben" Flimmer som har den äran eftersom dom fyller 60 år.


Så nu vet ni det! Nu hoppas vi på en skön onsdagkväll med många osande grillar och kallt rosévin!!

Stadspromenad

Idag vet jag inte om vi avhandlade något viktigt ämne.
Vi promenerade som vanligt en timme, denna onsdag bort mot Ljura-fältet för att titta de nya bostadsområdet som HSB och Riksbyggen håller på eller ska bygga. Ett envetet dunkande förde oss rätt på grundläggningen, eftersom 20 meter långa betongpelare dunkades ner i underjorden. Stillsamt kollade vi in de mäktiga maskinerna och undrade var man skulle kunna titta de hundra som nu skulle flytta hit och köpa en lägenhet för  en till två millioner.
Vi enades om att det säkert var sådana som herr Adjunkten och herr Ekonomen som fortfarande ägde radhus ute i Lindö som dom skulle kunna lura på någon barnfamilj.
Herr Adjunkten hade dessutom bott i området och berättade nostalgiskt om jordhögar och gräsmattor som man hade förstört byxorna i och på.
Därefter lunkade ledamöterna så långsamt genom området Kardusen mot restaurang Titans för intagande av föda. Idag blev det fyra kalvlever och en fisk till herr Ingenjören, troligen för att förbättra mörkerseendet, eftersom han senare på kvällen skulle bege sig upp i lufthavet med sin flygande maskin.


Här utbröt nu en diskussion om det var bättre att ge kvinnor i fertil ålder kalvlever, med allt som har passerat genom den, eller fisk med allt som kan tänkas finnas i en dylik. Eftersom frågan inte var aktuell i något av akademiledamöternas hem, på grund av respektives ålder, så blev det ingen klar lösning på frågan.


Flygplatsfrågan i Norrköping diskuterades lite löst och alla var rörande överens om att flygplatschefen hade slagit huvudet på spiken, när hon sa att " flygplatsen i Norrköping är som en lanthandel, alla vill ha den kvar, men ingen vill använda den". Lite charter finns det ju och det är ju herr Klipparen tacksam för när han i nästa vecka ska åka ner till turkarna och sola sig, samt läsa lite pocketböcker och handla på Turkiska Ullared utanför Side.


Därefter berördes social fostran och militär värnplikt, så här i valtider. Att lära sig umgås med andra och samt att pressa byxor upplevdes som en saknad hos nutidens ungdom. Å andra sidan så slipper dom ju äta dessa knallhårda kex, som när dom bryts låter som ett knallskott. Ett kex som uppblötes i en kaffekopp gör att all vätska försvinner. Någon ansåg att de gamla kexen borde användas som vätskeupptagande vid översvämningar i stället för sandsäckar.


Avslutningsvis så berördes den sedelärande berättelsen om Åshöjdens BK av Max Lundgren.
Varför har jag glömt....

Fråm klockgjutning till knallgas

Förra veckan blev det ju inte några funderingar från Onsdagsakademien, men trots avsaknaden av relevant text så promenerades det även den gångna veckan.
Denna vecka slöt det upp fyra ledamöter till promenaden och ytterligare tre till lunchen.
Under promenaden så lyckades vi passera Olai kyrka precis när den klämtade som värst, det vill säga klockorna i klocktornet som står nära Drottninggatan. Då undrade vi lite till mans vem som hade gjutit dessa klockor och trots lite sökande så kan jag inte få fram mer konkret vetande än:


Utanför kyrkan har det ursprungligen funnits en begravningsplats men denna upphörde att användas som sådan i början av 1800-talet. Både den mur som omgav kyrkogården och ett gravkapell i kyrkogårdens södra del är försvunna. Efter att kyrkans torn revs 1655 uppfördes en klockstapel på kyrkogården. Denna verkar ha undgått att skadas vid de ryska härjningarna 1719. Klockstapeln förföll dock efterhand och på 1730-talet beslutades att uppföra en kampanil på kyrkogårdens västra del mot Drottninggatan. På var sida om tornet uppfördes två bodar och framför tornet mot gatan uppfördes en portal i kolmårdsmarmor. Portalen ritades förmodligen av arkitekten Carl Hårleman.^[10]
Vid stadsbranden 18 juni 1822 förstördes kampanilens torn och istället uppfördes den nuvarande överbyggnaden, ritad av arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson. I denna hänger tre klockor, två gjutna 1822, en gjuten 1825.^[10] I triangeln högst uppe ovanför huvudentrén finns de hebreiska bokstäverna JHWH, dvs. tetragrammaton eller tetragrammet (se bild under Bildgalleri). Det är Guds egennamn som förekommer närmare sju tusen gånger i den bibliska originaltexten. På svenska kan bokstäverna återges med Jahvé eller Jehová. Det står alltså inte någonstans vem som gjutit klockorna.


Efter denna lite kyrkliga fundering så återgick ledamöterna till sin vanliga lite lägre nivå, och funderade över knallgas och sumpgas med liten hänvisning till Fanny Och Alexander samt Baddjävlar. Har antyddes faran av att samtidigt som denna åkomma uppträder vara rökare och handha öppen eld!


Därefter övergick vi till sport, det vill säga vi tittade idogt på en TV-skärm där det visades fotboll mellan Liverpool och Crystal Palace. Liverpools anfallare hade svårt att göra tillräckligt många mål och ledamöterna var eniga om att man inte kan nicka med så mycket fett i håret. Bollen glider bara iväg. Varifrån kommer då namnet Crystal Palace? Jo, från detta:

The Crystal Palace was originally created by Joseph Paxton to house the Exhibition of the Industry of all Nations that was to be staged in Hyde Park, London in 1851.

When, after six months, the Great Exhibition closed its doors over six million people had visited it. Joseph Paxton was knighted and public opinion clamoured, without success, for the Crystal Palace to remain in the park. Fortunately six gentlemen of means came to the rescue by purchasing the complete structure from Fox Henderson, the contractors who had erected and owned the building. In the summer of 1852 a new site was found for the now redesigned Crystal Palace on Sydenham Hill in south east London and reconstruction commenced. Reopening in 1854, the Crystal Palace provided a national centre for the enlightenment of the people. The building featured courts depicting various periods of architecture as well as courts of art and manufacture.

The grounds of the palace contained magnificent fountains, an unrivaled collection of statuary, many fine specimens of trees and shrubs and full size models of prehistoric animals, which were to become world famous. Later firework displays, ballooning, cycle racing, football cup finals, funfairs, motor racing and many other events took place in the grounds. Of course the Crystal Palace was also famous for its magnificent water towers, commissioned by Paxton and designed by Isambard Kingdom Brunel. In November 1936 the Crystal Palace was tragically destroyed in a spectacular fire. Sedan blev det lite ishockey och funderingar om legender: Svenskar som fått tröjan hissad i taket och numret pensionerat t o m 2013/14 1995 Thomas Steen, Winnipeg Jets (nuvarande Phoenix Coyotes), nr 25 2006 Börje Salming, Toronto Maple Leafs, nr 21 (nr ej pensionerat av tradition) 2010 Markus Näslund, Vancouver Canucks, nr 19 2011 Peter Forsberg, Colorado Avalanche, nr 21 2012 Mats Sundin, Toronto Maple Leafs, nr 13 (nr ej pensionerat av tradition) 2012 Kenny Jönsson, New York Islanders, nr 29 (nr ej pensionerat, utsedd till klubbens bästa under 00-talet) 2014 Nicklas Lidström, Detroit Red Wings, nr 5 Svenskar invalda i Hall of Fame t o m 2012 1996 Börje Salming - Toronto Maple Leafs och Detroit Red Wings 2012 Mats Sundin - Quebec Nordiques, Toronto Maple Leafs och Vancouver Canucks Nästa vecka kommer andra spännande ämnen att tas upp, till exempel: är ministerlön bistånd, bältros contra vattenkoppor eller röda hund, vad är en doggy vodka, samt andra för allmänheten fullkomligt värdelöst vetande. Från oss alla till er alla tillönskas en riktigt trevlig vecka!!