Idag gick vår promenad i vackert "förvårsväder" ner mot simhallen i Norrköping. Där visade det sig att man där höll på med någon sorts byggnation. Eftersom inte Klipparen var med så hade inte någon en aning om vad som skulle komma upp ur underjorden. Gjutandet av en bottenplatta var klart och ledamoten Statistikern gissade på ett bostadshus. Eftersom ingen hade någon avvikande uppfattning för dagen så får det bli så (tills Klipparen dyker upp igen).
Att sålunda ledamoten Statistikern var med idag har ni eventuellt räknat ut redan, men dessutom var ledamöterna Akademikern, Husbilsägaren, Riksflygledaren samt undertecknad med på promenaden, som tog oss i sakta mak mot restaurang Titans (som vanligt), där vårt vanliga bord var upptaget av trenne individer som visade sig jobba på Luftfartsverket och Transportstyrelsen, vilket gjorde att de fick sitta kvar!
Man måste ju visa överseende med personal som glömt att reservera vårt bord (glömska känner ledamöterna väl till).
Väl på plats och med vår mat, idag två pulled pork, två lax-och skaldjurs-gratäng, samt undertecknads "korv med morotsstuvning" (man vill ju veta vad man sätter i sig), så bullrade det in en lastbil alldeles utanför fönstret med ett grönt G i grillen. Trots den höga kunskap som (tror dom) akademiledamöterna besitter, så hade ingen en aning om vad det gröna G:et betydde.
Och så här är det:
L Lärmarme Krafthahrzeuge - Lastbil med bullercertifikat. Ljudnivån får inte överstiga 80 decibel. Detta krävs för att nattetid (kl 22.00-05.00) få köra i Österrike. Hastigheten är under denna tid begränsad till 60 km/h.
G Geräuscharme Kraftfahrzeuge - Även denna skylt visar att lastbilens ljudnivå inte överstiger 80 decibel. Kravet måste uppfyllas för att fordonet ska få trafikera vissa centrala stadsområden i Tyskland där lastbilstrafik annars är förbjuden.
U Umwelt - Den gröna lastbilen. Lastbilen måste minst ha en EURO 1-klassad motor, samt uppfylla kravet på en ljudnivå som inte överstiger 80 decibel.
S Supergrön - Lastbil som uppfyller buller- och utsläppskraven enligt Euro II, liksom vissa säkerhetskrav, bland annat ABS-bromsar.
När vi begrundat detta ett ögonblick så inträdde i lokalen 11 stycken fullt krigsutrustade poliser. Nio manliga och två kvinnliga poliser. Tre av poliserna log under beställandet av mat, ingen var kvinna.
Precis när de hade fått mat (nio hamburgare samt två fiskgratäng), så funderade vi på att ringa och beställa en utryckning, endast för deras eget bästa naturligtvis. Ty enligt GW Persson är det inte bra för poliser att äta hamburgare. På min tid i polisstyrelsen i Västernorrland, var det bara varmkorv eller i bästa fall parisare!! Men det är ju trettio år sedan och hamburgarna har väl blivit mera närproducerade nu för tiden.
Efter denna utsvävning i det polisiära, så övergick akademin till att kommentera påsken. Hur låg nu vår påsk till i förhållande till den grekisk och syriska ortodoxa påsken. Det svaret fick vi från ett närliggande bord där en person (kioskägare) meddelade att han kunde fira påsk två veckor i rad.
Alltså "vår" påsk denna vecka (då han skulle jobba alla dagar), samt nästa vecka (då han också skulle jobba alla dagar) när det var den ortodoxa påsken.
Och hur var det nu med påsken då? Jo så här är det:
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till åminnelse av Jesu Kristi lidande, död och uppståndelse. Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska påsken. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden.
Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år 325. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844.
Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, när det blir fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år 325 skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet. Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan en fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.
I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.
I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern, men man hade under åren 1700-1712 en kalender som gick en dag före den Julianska. Beräkningen av påskdagen kompliceras inte bara av detta, utan också av att man under åren 1740-1844 inte använde de ovan beskrivna reglerna utan utgick från den astronomiskt bestämda vårdagjämningen och fullmånen. Enligt nuvarande sätt att beräkna påskdagens datum infaller den tidigast den 22 mars och senast den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.
Och nu till någonting helt annat, som man brukar säga.
Årets aprilskämt i Norrköpings Tidningar var att kommunen skulle köpa Arbis teatern och bidra till att Norrköping blir "Sta´n där det svänger". Man vill alltså stötta swingersklubben där nere i källaren på Arbisteatern. Till läsare av denna blogg hänvisas till NT där ni kan se den uppsluppna logotypen för detta evenemang. "Gitarrhals eller inte är frågan", som en känd engelsman skulle ha sagt!!
Därifrån är det långt till helgon, men vi ska avsluta med frågan om hur det var med den svenska som blev helgon i Ryssland.
Helgonet Ingegerd.
Hon var Olof Skötkonungs dotter och blev gift med Storfursten Jaroslav i Ryssland. Hon är bortglömd i Sverige men berömd i många andra länder. Av Jaroslavs och Ingegerds åtta barn blev de fem sönerna ryska storfurstar och de tre döttrarna drottningar i Frankrike, Ungern och Norge. Än i dag räknar många av Europas furstehus sina anor tillbaka till Ingegerd och Jaroslav.
När Ingegerd år 1050 avled hade hon sedan några år levt som nunna och antagit namnet Anna efter jungfru Marias moder. Hennes grav i Kiev är en omtyckt vallfartsort och hon har av rysk – ortodoxa kyrkan helgonförklarats och bär som helgon namnet Den Heliga Anna av Novgorod. Även hennes son Vladimir blev senare helgonförklarad. Bägge är favoriter hos ryska ikonmålare.
Kanske har helgonet Ingegerd som barn lekt vid Husaby kyrka, omöjligt är det inte. Därför borde guiderna vid alla resor i Arns fotspår i samband med att de berättar om Olof Skötkonungs dop inte försumma att presentera hans dotter, det internationellt berömda helgonet Den Heliga Anna av Novgorod.
Nu tillönskas alla en trevlig och äggande påsk av hela akademin!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar