Från barnbesök till målflyg

Dagens övningar utomhus, började med en promenad för att titta på en grävskopa som grävde bort alla brandrester där Färjaregårdens kafé låg innan branden i fjol. Efter idogt tittande på denna grävskopa (denna gång hydraulisk,  ej med wire som i vår ungdom), så gick vi i lagom snabbt tempo i snålblåsten, mot vårt näringsställe för att välja mellan fiskgryta eller hjortbiff. 4-3 till hjortbiffen!
Dagens ämnen blev något blandade eftersom vår politiska debatt är något urvattnad, dvs ingen tar kraftfull ställning för eller emot någonting! Man vill ju inte erkänna några politiska tillhörigheter så här inför ett valår! Skulle dock tro att vänster-höger valsedlarna kommer att fördelas ungefär som fiskgrytan och hjortbiffarna, och i så fall blir det en knapp vinst för vänstern!! Eller föresten när jag tänker efter, kanske en knapp vinst för högern. Hjortbiff är väl lite mer borgerlig än fiskgryta... eller?
Nåväl, efter denna introduktion var det färdigätet och den andra halvliter med öl anlände och samtalen började upplevas lite mer yviga. Snabba byten mellan politisk statistik, kärnkraftsolyckor, Sveriges krig i Afghanistan, samfällda TMA-n, vänstertrafik, Kielkanalen, Nationalstater och Ingo vs Floyd!! Man hinner mycket under några timmar om man är sju stycken som har erfarenhet (och fallenhet) att överrösta varandra!
Två stora frågor dök upp; Varför fick man alltid tidigare (och en del ännu idag) alltid besök av sina barn runt den 25:e?
Samt, hur var det nu med det svenska målflyget? Den sista frågan initierades av Nyge Aeros Learjet som uppenbarligen låg och skolade i Norrköping (alternativflygplats??)
Svaret på den första frågan var uppenbar för alla och envar och på den andra gäller följande:
Innan andra världskriget så fanns det inte mycket målflyg. Men på 1940-talet började man på Gotland flyga målflyg och det var då makarna Thuring som var baserade på Bunge flygfält och flög åt KA3.
1946 ombaserade man till Visby flygfält och AB AVIA användes för målflygning ändas fram till 1989.
Det var rent nationellt var det Svensk flygtjänst som flög målflyg och dom bytte 1974 namn till SwedAir AB för att 1986 bli Nyge Aero.
Makarna Thuring på Gotland flög först med de Havilland Puss-Moth, Percival Vega Gull och Bucher Jungman. Inköpet av en engelsk Airspeed Envoy (som tillhört det engelska kungahuset) gjorde att det 1980 kom en förfrågan om planet kunde ställas till förfogande för ett brittiskt museum. Det enda som fanns kvar var en reservpropeller, som under pompa och ståt överlämnades till det engelska museet.
Det mest spektakulära planet som man hade, var väl Douglas AD-4 W  Skyraider, ett före detta hangarbaserat, och då världens största enmotoriska plan. Typen användes fram till 1974 då det ersatttes av japanska MU-2.
Skyraidern tillverkades i 2.500 exemplar varav 12 kom till Sverige. Flygplanet tjänstgjorde både i Korea och i Vietnam och hade, som de flesta hangarbaserade flygplan, uppfällbara vingar.
Markarna Thurings Skyraider finns idag på flygmuseum i Halland.
Efter denna utläggning så avslutades mötet och bestämdes att nästa möte skulle äga rum på samma plats och vid samma tidpunkt för att därledes avhandla då spontant uppkomna spörsmål.
Alla tillönskades en skön vecka !!