onsdag 16 september 2015

Från falukorv till stålplåt

Så har då onsdagsakademin dragit igång igen med full styrka, dvs idag var vi sju ledamöter. Men det räcker, och blir över när alla pratar i munnen på varandra och inte hör så bra!
Ledamöterna har inte förändrats så mycket under sommaren, vissa hade en liten antydan till gammal solbränna, andra en liten antydan till expansion i färdriktningen, men på det stora hela hade vi samma typ av kläder som i våras!

Idag deltog ledamöterna Klipparen, Statistikern, Ingenjören, Husbilsägaren, Adjunkten, Riksflygledaren samt undertecknad.
Promenaden, som nuförtiden går i sakta mak, uppdelades denna dag i tre grupper. En ledande grupp med Riksflygledaren och Ingenjören, sam en andra trojka med Adjunkten, Husbilsägaren samt undertecknad. Sladdande lite efter kom Statistikern och Klipparen. Att de blev lite efter, beror troligen på den lilla egenheten att stanna när man talar för att kunna understryka talet med handrörelser, som inte låter sig göras under gång!

Nåväl, idag kom vi fram till restaurang Titans och där inmundigades fyra skomakarlådor, två fisk och en korv med grönsakssås. Att påpeka denna gång, för insatta personer, är att det inte var undertecknad som åt korv.

Därefter började vi tala om flygkrascher och nödlandandningar på vatten i stora städer, samt krascher in i byggnader. Pontomac River, Hudson river samt 9/11 var vi kunniga om, men hade inte ett plan på 40-talet kör in i Empire State Building?
Jo, men visst var det så:

The B-25 Empire State Building crash was a 1945 aircraft accident in which a B-25 Mitchell bomber, piloted in thick fog over New York City, crashed into the Empire State Building. The accident did not compromise the building's structural integrity, but it did cause fourteen deaths (three crewmen and eleven people in the building) and damage estimated at $1,000,000 ($13,000,000 in 2014 dollars).[

B-25 Empire State Building crash
Empirestate540.jpg
The Building on fire following the crash by a U.S. Army B-25 bomber on July 28, 1945
 
Sedan blev det tal om skillnaden mellan belastningsregistret och brottsregistret.
 
Belastningsregistret, i dagligt tal även brottsregistret eller polisregistret, är ett svenskt register som Polismyndigheten (före 2015 Rikspolisstyrelsen) för enligt lagen (1998:620) om belastningsregister, och som bland annat innehåller information om den som ålagts påföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot eller fått åtalsunderlåtelse. Även domar meddelade i utlandet ska föras in.
Polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet eller allmän domstol kan begära utdrag ur registret. En enskild person har rätt att skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. I vissa fall ska gallring ske.
För arbete inom förskola och skola krävs sedan 2001 enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 §) att den som söker begär ut ett utdrag ur belastningsregistret före en anställning. Sedan 2003 har det även blivit allt vanligare att andra arbetsgivare kräver att den arbetssökande själv begär ett utdrag ur registret och visar upp innan en anställning. Mellan 2003 och 2012 nästan femdubblades antalet registerutdrag, från 40 000 till 199 000.

Jo, så var det ju det här med falukorven....
 
Falukorv är en korv som innehåller basingredienserna kött, fett, potatismjöl, lök, salt och kryddor. Falukorven räknas som en typiskt svensk ingrediens och ingår i många maträtter i det svenska köket och är namnskyddad sedan 1973. Falukorv måste till minst 45 procent bestå av nöt-, häst- eller fläskkött. Många falukorvar innehåller dock mer kött än så. I begreppet "köttmängd" ingår även köttets naturliga innehåll av fett och vatten. Livsmedelsverkets regler avgör vilken mängd som får utgöras av bindväv, till exempel senor. Fetthalten i fläskkött och nötkött får inte överstiga en viss procent.
Traditionellt är falukorven krokig. Det är ett naturligt resultat av att naturtarm använts. På senare tid tillverkas även raka falukorvar, men främst till storkök eftersom de flesta konsumenter föredrar den krokiga.
 
 
Vid Falu koppargruva användes linor av tvinnad oxhud för att hissa upp kopparmalmen. Oxarna kom från bland annat Småland i stora konvojer och slaktades vid framkomsten till Falun. Köttet saltades sedan, och röktes. Under 1500- och 1600-talet lärde tyskarna, som hade stort inflytande vid gruvan, svenskarna att göra korv av det rökta oxköttet.
På 1870-talet tog Anders Olsson, far till Melker Olsson, upp traditionen att röka kött i sitt enkla slakteri. Den rökta korven utvecklades omkring 1890 till falukorv. Enligt Scan lanserades namnet falukorv i Stockholm i början av 1800-talet på de korvar som i stora mängder levererades från Dalarna. På 1800-talet ansågs det vara "arbetarmat".
Melkers är enligt egen utsago numera det enda företaget som tillverkar falukorv i Falun.
Namnskyddet inom EU, där falukorven godkändes som Garanterad traditionell specialitet (GTS), trädde i kraft 2001 och ersatte det tidigare svenska skyddet.[7
I samband med Falukalaset firas Falukorvens dag i Falun.

 
 
Därefter blev det prat om stålbåtar och skillnaden med järn och så vidare, följande gäller:
 
Stål (latinskt namn: chalybs eller aciarium) är en legering som till största delen består av järn. Kol är det viktigaste legeringsämnet och ingår alltid i varierande mängd i stål. Moderna stålsorter innehåller även många andra ämnen (exempelvis krom, molybden och vanadin) vilket ger stålet olika egenskaper. Stål med små mängder legeringsämnen utöver kol kallas olegerade stål eller kolstål. Stål som innehåller högre halt legeringsämnen utöver kol kallas legerade stål. Kolstål är magnetiskt, men austenitiskt stål är det inte. Dock avtar magnetismen med ökad temperatur för att upphöra vid 769 °C. Några av fördelarna med stål är att det går att forma plastiskt i både kallt och varmt tillstånd, att det kan härdas på ett flertal sätt, att legeringsämnen kan förändra stålets egenskaper samt att det går att materialåtervinna.
 
Det finns flera olika typer av stål, och flera sätt att dela in de olika typerna. En vanlig indelning är halten av legeringsämnen:
  • Kolstål är ett "enklare" stål med låg halt legeringsämnen som innehåller kol, och därutöver vanligen mindre mängder kisel och mangan. Kolhalten är vanligen 0,01 %-1,3 %, halten kisel under 0,3 % och halten mangan under 0,8 %. Kolstål används exempelvis för framställning av bilkarrosser.
  • Låglegerade stål är stål med en sammanlagd halt av legeringsämnen under 5 %. Förutom kol, kisel och mangan kan låglegerade stål innehålla framför allt krom, nickel och molybden. Låglegerat stål används exempelvis för framställning av kullager. En kolhalt på 0,5-0,6 % ger ett lämpligt stål (fjäderstål) för framställning av fjädrar av olika slag. För att få önskade egenskaper tillsätts bl a små halter av halvmetallen Si (kisel), metallerna ; Mn (mangan), Cr (krom), V (vanadin, äv kallat vanadium) samt Ickemetallen S (svavel).
  • Höglegerade stål är stål med en sammanlagd halt av legeringsämnen över 5 %; legeringshalter ända upp till över 30 % förekommer. Vanligast inom denna kategori är rostfritt stål, där framför allt krom och molybden bidrar till korrosionsresistensen. Vid över 2,5 % molybden används beteckningen syrafast stål. Ofta ingår även nickel för att ge det rostfria stålet en viss struktur; dessa kalas austenitiska rostfria stål.
En annan indelning är efter produktionsvolym och pris:
  • Handelsstål är bulkproducerat stål, framställt i stora volymer. Handelsstål är vanligen kolstål. Exempel på produkter av handelsstål är armeringsjärn och stålplåt för bil- och fartygsbyggnad.
  • Specialstål är stål som framställs i mindre volym och till högre pris, och används för mer
  •  
  • Avslutningsvis blev det så tal om en mycket speciell båttyp, nämligen denna
  • Nu kan en för båtbyggeri ny typ av rostfritt stål röra om rejält i båtbranschen.

    – Det är lättare än kolfiber och kan ge samma effekt som när plasten tog livet av träbåtsindustrin, säger ingenjören Håkan Rosén som just nu bygger den första prototypen.

    Den stora vinsten med det nya stålet är den låga vikten som uppnås tack vare att man kan använda mycket tunnare laminat än vanligt. Normalt har plåtbåtar ett laminat på 4–5 millimeter. Med det här rostfria stålet räcker en tjocklek på 1,6 millimeter.
    Den nya byggmetoden har testats av ingenjörer från Energimyndigheten och av båttestarna på Det norske veritas. Båda parter sägs spå att detta kan bli en succé. Energimyndigheten har givit projektet ett bidrag på 4,6 miljoner kr för att kunna fortsätta utvecklas.
    imageimage

    Båten ska vara enormt tålig, väldigt lätt och helt underhållsfri. Tack vare att skrovet är av blankpolerat stål behövs ingen bottenbehandling. Snäckor och alger får aldrig fäste utan lossnar så fort båten når ett par knops fart. Funktionen har testats i laboratoriemiljö. Även vi på Hamnen.se har hört exempel på att till exempel propellrar som blankslipats aldrig drabbas av beväxning.
    Eldrift
    För att ytterligare stärka miljöprofilen ska prototypen förses med två elmotorer och en dieselmotor.
    Stålet har ursprungligen skapats av Sandvik och tack vare sin resistens mot saltvatten och hög värme har det framgångsrikt använts till kylningsrör på oljeriggar.
    Nya patent
    En annan egenskap är en elasticitet utöver det vanliga, vilket också är en viktig del i varför det går att bygga ett så tunt laminat och ändå göra det väldigt tåligt från yttre stötar.
    Metoden har fått ett funktionspatent. Man använder också en speciell patenterad stringerkonstruktion för skrovuppbyggnaden och svetsningen sker med laser.
    imageimage

    Företaget som står bakom produkten heter SSY AB, Swedish Steel Yachts och är ett familjeföretag baserat i Gävle.
    Tillverkning i Gävle
    Familjen Rosén som star bakom projektet har slagit sig ner i Gävle och funnit flera lokala samarbetspartners
    – Det ligger inte i vårt intresse att lägga någon tillverkning i Estland eller något annat låg­löneland. Vi vill ha tillverkningen i Gävle, säger Petra Rosén till P4.
    De planerar främst att leverera båtar till brandförsvar, polis och kustbevakning men även att sälja licenser till fritidsbåtstillverkare. Främst passar byggmetoden och materialet för båtar över tio meter.
    Lyssna på intervju med Håkan och Petra Rosén om det nya materialet och revolutionerande byggmetoden som kan slå ut plastbåtarna från marknaden.
    image

    Prototyp Pro Classic M10.5:
    Längd: 10,5 m
    Bredd: 3,46 m
    Höjd: 2,48 m
    Vikt: 4 100 kg
    Motorer: 2 x elmoterer på 49 Kw.
    Fart: 40 knop vid överbelastning. Maxfart vid kontinuerlig drift är 26 knop.
    Bränsleförbrukning: 1 l/nm vid 22 kop. På el i sju knop i 3,5 timmar.
    Pris: 4 630 000 kr (väldigt välutrustadkrävande tillämpningar. Specialstål är vanligen legerade stål, endera låglegerade eller höglegerade. Exempel på produkter som framställs av specialstål är kullager och rostfri stålplåt till kemikalietankar.
Som avslutning enades vi om att människor med god kondition borde kunna få fysikpriset!!

 
 
 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar