Dåligt väder kräver vissa drycker

Idag var det verkligen uselt väder för en promenad! Trots detta sågs fem lite äldre medlemmar av akademin, strävsamt ta sig fram genom regn och rusk. Målet hägrade troligen i vanlig ordning, och efter en heeeel halvtimmes mödosamt kämpande i motvind och jämmerligt elände, så nådde kolonnen till sist fram till vattenhålet, och kunde få lite uppfriskande dryck och, som vanligt, bra mat.




Frusna som vi var och hårt hållna hemma (?), så intogs inte några värmande snapsar eller shots. Istället så blev det brandtal om öppna spisar, värmekråkor, björkved och uppbrända bagerier.




Vissa av akademins medlemmar hade lagt på minnet (hur det nu gick till), föregående veckas fundering om elstängslet och en viss resning av yttre verktyg och hade därför funderingar på elpistoler och eventuell hjälp vid hjärtfel! Man hade troligen funderat på polisens eventuella förändring av hand-el-vapen!


Därefter började en diskussion om sjöfylleri (det regnade ju ute)!
Och följande gäller!!!  ;

Sjöfylleri

Sedan den första juni 2010 finns en fast gräns på 0,2 promille för sjöfylleri. Regeln gäller alla fartyg som kan framföras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter. Både den som framför fartyget och personer ombord, med uppgifter som har stor betydelse för fartygets säkra framförande, omfattas av reglerna. Lagen gäller för såväl yrkessjöfart som fritidssjöfart. Även när det gäller grovt sjöfylleri har straffansvaret utvidgats för de fartyg som omfattas av promilleregeln. Den som har 1 promille alkohol i blodet eller mer döms i normalfallet för grovt sjöfylleri.
Lagen innebär också att Kustbevakningen och Polisen får göra slumpmässiga nykterhetskontroller till sjöss för att kontrollera nykterheten i svenska vatten.
För båtar under tio meter eller båtar som går långsammare än 15 knop gäller samma regler som tidigare. Kustbevakningen har rätt att stoppa dem och kontrollera nykterheten om man kan misstänka att båtföraren är påverkad av alkohol eller annat medel och inte kan framföra båten på ett säkert sätt. En båtförare som är påverkad av alkohol kan dömas för sjöfylleri om inte båten kan framföras på ett säkert sätt. Om båtföraren har minst en promille alkohol i blodet, är avsevärt påverkad eller kör båt på ett sätt som innebär stor fara för säkerheten till sjöss, kan domen bli grovt sjöfylleri.


Eftersom det idag blev tillkänna gjort hur regeringens vårbudget ser ut så utbröt en fundering om hur man skulle kunna få ut mera skatt från medborgarna (vi pensionärer betalar ju en hel del redan idag!). Förslagen duggade lika tätt som regnet utanför, men skatt på cyklar, som idag upptar plats på både trottoar, gångväg och vanlig väg, vore väl en bra idé. Och eftersom ingen av akademiledamöterna hade en skateboard så skulle väl en rejält tilltagen skatt på dessa gratisåk vara att föredra.


Eftersom det snart är påsk så blev det funderingar om de olika dagarnas namn och varför.
Och jodå, så här är det:


  Söndag 13 april - PalmsöndagenPalmsöndagen har fått sitt namn eftersom man firar Jesus intåg i Jerusalem då folk som kommit för att fira påsk ”tog palmkvistar och gick ut för att möta honom” (Joh 12:13).

Måndag 14 april - BlåmåndagenFärgen blå är en lugn och stilla färg och kyrkorummet kläddes ofta i blått – därifrån kommer förmodligen namnet blåmåndag. Namnet blåmåndag gäller också för måndagen i fastlagen (alltså måndagen före fettisdagen).

Tisdag 15 april - Vita tisdagenLiksom måndagen har tisdagen fått namn från fastlagen och tisdagen kallas ibland även svartatisdag och stinnkaketisdag.

Onsdag 16 april - Dymmelonsdagen (inte askonsdag)
På dymmelonsdagen gick fastan in i ett allvarligare skede och det skulle råda stillhet och tysthet. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb).

Torsdag 17 april - Skärtorsdagen
En äldre betydelse av verbet “skära” är rena och det syftar på att Jesus (enligt evangelierna) tvättade lärjungarnas fötter just på torsdagen i påskveckan.

Fredag 18 april - LångfredagenEnligt kristen tradition var det på långfredagen som Jesus avrättades på korset. Därför var långfredagen under lång tid en dag präglat av stort allvar. Fram till 1969 var offentliga nöjesarrangemang förbjudna i Sverige

Lördag 20 april - PåskaftonPåskafton är ingen särskild dag i kristet påskfirande. Jesus ligger i graven och väntar på att uppstå. Dock är det på påskafton som vi i Sverige började fira påsk efter den långa fastan, på samma sätt som vi firar julafton mer än juldagen och midsommarafton mer än midsommardagen.

När det gäller det försvunna flygplanet enades akademin med att hålla med den australiensiske utredaren som sa: "Det är som att leta en nål i en höstack, men först måste vi hitta höstacken"!!!


Nästa möte i akademin är på dymmelonsdagen (alltså inte askonsdagen), och det då ska råda stillhet och tysthet och eftersom ingen av oss ska ut och åka kvast (kaffepanna har vi, men ingen katt), så träffs vi troligen igen om ingen av oss erhåller en fribiljett för en gratistur!!
Gratis är gott!!